– Jag tror att vi kört lite för mycket på halvfart som kristna, och då inser vi inte heller vad det innebär att vara älskad och förlåten och buren av Gud, säger Magnus Tunehag.

Fastan: ”Vad är det jag längtar efter, vad får inte utrymme i mitt liv idag?”

fastan.

Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25.

18.2.2026 kl. 09:30

Magnus Tunehag är uppväxt i en frikyrklig och karismatisk miljö, där fasta var något man kunde göra för att få genombrott i den andliga världen. Men idag är fastan inför påsk något han verkligen ser fram emot.

– Man städar ju regelbundet, men man kanske inte har storstädning så ofta. Ibland behöver man faktiskt göra det: putsa listerna och dra ut badkaret. Fastan ger en möjlighet att stanna upp lite, framför allt inför två frågor: Vad är det jag längtar efter, vad får inte utrymme i mitt liv idag? Och vad är det som hindrar mig från att nå min djupaste längtan?


I boken ”Du förde mig ut i frihet” närmar du dig fastan genom 36 texter som utgår ifrån berättelser om ökenfäderna. Varför just ökenfäderna?

– Det var via Peter Halldorf jag först fick kontakt med ökenfäderna och läste Ökenfädernas tänke­språk. Jag gillade den inte alls! Jag tyckte de var lagiska och hade konstig kvinnosyn. Men jag gav dem en chans till. När man ser bakom den lite svårtillgängliga ytan upptäcker man att de här märkliga kufarna som drog ut i öknen för så länge sedan har något att säga oss som lever idag, år 2026. När jag läste dem förstod jag att det bara är de som tar den kristna tron på allvar som landar i insikten om att det bara är Guds nåd som frälser. Jag tror att vi kört lite för mycket på halvfart som kristna, och då inser vi inte heller vad det innebär att vara älskad och förlåten och buren av Gud.

Bokens första text citerar en berättelse om några bröder som kommer till insikt om att de varken kan eller vill göra det de borde göra som kristna. Vad säger den till oss?

– Det handlar om självinsikten om att vi är kluvna. Vi ska inte bli uppgivna och deprimerade när vi inser att vi inte är så sugna på att sitta och läsa Bibeln eller gå i kyrkan. Vi bär på en grundskada som gör att vi både vill vara med Gud och gärna undviker honom. Vi tycker om, som det står i första Mosebok, att Gud går i den svala kvällsvinden, men vi flyr honom ändå och gömmer oss bakom en buske. Vi pendlar mellan att vilja ha mer av Gud, men samtidigt vilja styra våra egna liv. Det är okej att formulera sådana ärliga böner: jag vill egentligen inte ha så mycket med dig att göra, Gud, men skapa i mig en vilja.


En av mina favoritböner i boken är: ”Herre, befria mig från att vara din rådgivare.”

– Den handlar om att lära sig att ta emot det liv som blev mitt. Under mitt ganska långa liv har jag hamnat i situationer jag inte haft kontroll över och som inte varit önskade, det har skett mycket som jag gärna hade sett vara annorlunda. Men vi väljer inte vägen, vägen väljer oss. Och vi får tacka. Det är en del av den andliga kampen.


Under utvecklingssamtal på jobbet förväntas vi bli bättre, men du skriver att den andliga utvecklingskurvan snarare är nedåtgående.

– Jag har under många år jobbat deltid på Ikea, och där har jag haft utvecklingssamtal till lust och leda. Jag tror ju att den kristna utvecklingskurvan går i en spiral nedåt. Många gånger kan man känna: jag har inte kommit någonstans, eller så har jag halkat ner ett hack till. Det handlar om att vi blir avklädda det som varit destruktivt och självcentrerat och landar mer och mer på den låga platsen. När man ser på Bibeln: var är det oftast Gud möter människor? Det är på den låga platsen. Det är där, när vi vågar släppa det krampaktiga taget om våra små rikedomar, som vi upptäcker Guds större rikedom. Det är ett befriande projekt.


Hur kan vi läsa under fastan?

– Fasteläsningens poäng är att läsa långsamt och bedjande och reflekterande. I Sverige har vi ingen stark tradition av att gå i andlig vägledning, men det tycker jag att är en av de viktigaste sakerna för kyrkan framöver. Med mina texter vill jag väcka provokativa frågor och tankar som man kan diskutera tillsammans med en själasörjare för att hantera vad det är som blockerar vårt liv, vilken Gudsbild vi bär på och vilka sår eller trauman och bindningar vi har som vi behöver ta itu med.



GÖR: 61 år, präst, leder Fridhemskyrkan, en liten EFS-församling i Malmö. Jobbar deltid på logistik­avdelningen på Ikea. Författare till boken ”Du förde mig ut i frihet”.

FAMILJ:
Gift med Ragnhild, har två vuxna söner och ett barnbarn.

INTRESSEN: Läser mycket och älskar sport: kan kolla på flera matcher parallellt. Är allätare med särskilt intresse för fotboll, hockey och dart-VM.

Sofia Torvalds


ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00