– Jag tror att vi kört lite för mycket på halvfart som kristna, och då inser vi inte heller vad det innebär att vara älskad och förlåten och buren av Gud, säger Magnus Tunehag.

Fastan: ”Vad är det jag längtar efter, vad får inte utrymme i mitt liv idag?”

fastan.

Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25.

18.2.2026 kl. 09:30

Magnus Tunehag är uppväxt i en frikyrklig och karismatisk miljö, där fasta var något man kunde göra för att få genombrott i den andliga världen. Men idag är fastan inför påsk något han verkligen ser fram emot.

– Man städar ju regelbundet, men man kanske inte har storstädning så ofta. Ibland behöver man faktiskt göra det: putsa listerna och dra ut badkaret. Fastan ger en möjlighet att stanna upp lite, framför allt inför två frågor: Vad är det jag längtar efter, vad får inte utrymme i mitt liv idag? Och vad är det som hindrar mig från att nå min djupaste längtan?


I boken ”Du förde mig ut i frihet” närmar du dig fastan genom 36 texter som utgår ifrån berättelser om ökenfäderna. Varför just ökenfäderna?

– Det var via Peter Halldorf jag först fick kontakt med ökenfäderna och läste Ökenfädernas tänke­språk. Jag gillade den inte alls! Jag tyckte de var lagiska och hade konstig kvinnosyn. Men jag gav dem en chans till. När man ser bakom den lite svårtillgängliga ytan upptäcker man att de här märkliga kufarna som drog ut i öknen för så länge sedan har något att säga oss som lever idag, år 2026. När jag läste dem förstod jag att det bara är de som tar den kristna tron på allvar som landar i insikten om att det bara är Guds nåd som frälser. Jag tror att vi kört lite för mycket på halvfart som kristna, och då inser vi inte heller vad det innebär att vara älskad och förlåten och buren av Gud.

Bokens första text citerar en berättelse om några bröder som kommer till insikt om att de varken kan eller vill göra det de borde göra som kristna. Vad säger den till oss?

– Det handlar om självinsikten om att vi är kluvna. Vi ska inte bli uppgivna och deprimerade när vi inser att vi inte är så sugna på att sitta och läsa Bibeln eller gå i kyrkan. Vi bär på en grundskada som gör att vi både vill vara med Gud och gärna undviker honom. Vi tycker om, som det står i första Mosebok, att Gud går i den svala kvällsvinden, men vi flyr honom ändå och gömmer oss bakom en buske. Vi pendlar mellan att vilja ha mer av Gud, men samtidigt vilja styra våra egna liv. Det är okej att formulera sådana ärliga böner: jag vill egentligen inte ha så mycket med dig att göra, Gud, men skapa i mig en vilja.


En av mina favoritböner i boken är: ”Herre, befria mig från att vara din rådgivare.”

– Den handlar om att lära sig att ta emot det liv som blev mitt. Under mitt ganska långa liv har jag hamnat i situationer jag inte haft kontroll över och som inte varit önskade, det har skett mycket som jag gärna hade sett vara annorlunda. Men vi väljer inte vägen, vägen väljer oss. Och vi får tacka. Det är en del av den andliga kampen.


Under utvecklingssamtal på jobbet förväntas vi bli bättre, men du skriver att den andliga utvecklingskurvan snarare är nedåtgående.

– Jag har under många år jobbat deltid på Ikea, och där har jag haft utvecklingssamtal till lust och leda. Jag tror ju att den kristna utvecklingskurvan går i en spiral nedåt. Många gånger kan man känna: jag har inte kommit någonstans, eller så har jag halkat ner ett hack till. Det handlar om att vi blir avklädda det som varit destruktivt och självcentrerat och landar mer och mer på den låga platsen. När man ser på Bibeln: var är det oftast Gud möter människor? Det är på den låga platsen. Det är där, när vi vågar släppa det krampaktiga taget om våra små rikedomar, som vi upptäcker Guds större rikedom. Det är ett befriande projekt.


Hur kan vi läsa under fastan?

– Fasteläsningens poäng är att läsa långsamt och bedjande och reflekterande. I Sverige har vi ingen stark tradition av att gå i andlig vägledning, men det tycker jag att är en av de viktigaste sakerna för kyrkan framöver. Med mina texter vill jag väcka provokativa frågor och tankar som man kan diskutera tillsammans med en själasörjare för att hantera vad det är som blockerar vårt liv, vilken Gudsbild vi bär på och vilka sår eller trauman och bindningar vi har som vi behöver ta itu med.



GÖR: 61 år, präst, leder Fridhemskyrkan, en liten EFS-församling i Malmö. Jobbar deltid på logistik­avdelningen på Ikea. Författare till boken ”Du förde mig ut i frihet”.

FAMILJ:
Gift med Ragnhild, har två vuxna söner och ett barnbarn.

INTRESSEN: Läser mycket och älskar sport: kan kolla på flera matcher parallellt. Är allätare med särskilt intresse för fotboll, hockey och dart-VM.

Sofia Torvalds


KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes på familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06

skam. För Camilla Hellberg blev en teaterföreställning ett sätt att undersöka och förmedla hur skammen efter ett trauma kan se ut. – Jag vill visa hur skammen sipprar in på alla livsområden, men att det finns en väg ut. 14.10.2025 kl. 13:38

Äktenskap. Det finns en koppling mellan sex och bön. Gräset kanske faktiskt är grönare på andra sidan. Det finaste i vårt liv kan vi inte kontrollera. Bland annat så tänker Emma Audas om äktenskapet. 13.10.2025 kl. 13:21

musik. Marcus Granfors magnum opus föddes ur en separation – som landade i ett äktenskap. Han är en rektor från Vasa, men också frontfigur för The Heartbeat Band. Ett band som spridit vackert vemod sedan 2013. 9.10.2025 kl. 11:44

ledarskap. Som direktör vid en marknadsföringsbyrå gick Niklas Anderssons liv på höga varv. Sedan kom coronapandemin. Sedan frågade hans mopedgrabb därhemma om inte de skulle gå på Alphakurs tillsammans. 7.10.2025 kl. 15:58

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00