Kyrkoherde Daniel Björk och Rebecka Björk, som är projektkoordinator i församlingen, fick en idé. Tänk om man skulle ansöka om projektpengar för att få mer resurser att arbeta med församlingen ungdomar? De gjorde en ansökan och fick finansiering från Brita Maria Renlunds stiftelse.
– En av våra uppgifter är att koordinera vuxna ledare, sådana som redan är bekanta ansikten för oss i församlingen. Vi parar ihop en ung med en mentor, en trygg vuxen som kan stöda personen. Det kan till exempel handla om att den unga upplever ensamhet, säger Victoria Airola, som är koordinator för projektet.
Församlingens ungdomsarbetsledare Nadine Mabinda säger att projektet verkligen behövs.
– Vi har omkring 180 ungdomar i vår verksamhet, och de går igenom allt möjligt – både smått och stort. Jag tror att om man kan prata med en trygg vuxen redan i ett tidigt skede behöver inte problemen växa sig så stora. Jag som vuxen behöver också bli sedd och hörd, och det behovet är ännu större hos ungdomar som försöker hitta sig själva, säger Nadine Mabinda.
Vilka krav ställer ni på de personer som skulle vilja bli vuxna mentorer?
– Vi har väldigt olika frivilliga, de yngsta är studerande i 25-årsåldern, de äldsta är pensionärer. Vi har inga specifika kriterier för mentorerna, men de som anmält sig än så länge är sådana som vi känner från församlingens verksamhet. Vi har ordnat infokvällar där vi gått igenom sådant man behöver veta innan man går in i uppgiften, säger Victoria Airola.
Det handlar till exempel om att vara redo att förbinda sig till det man går in i, eftersom ett förtroende ska skapas mellan den unga och mentorn. Här står den unga personen i centrum.
– I praktiken tar den unga kontakt med oss eller också frågar vi en ung person om hen skulle behöva en mentor. Sedan diskuterar vi med den unga kring en hurdan mentor personen skulle behöva – eller om det kanske behövs professionell hjälp. När vi har klart för oss vem som skulle passa ihop med vem så ger vi dem den andras telefonnummer och sedan får de själva komma överens om en träff, säger Nadine Mabinda.
Mentorerna får gärna dela med sig av sin livserfarenhet, men allra mest ska de vara redo att lyssna. Alla mentorer måste leverera ett straffregisterutdrag och projektledarna är också i kontakt med dem under processens gång.
Ben Fernström, du ställer upp som mentor. Varför?
– Det var något i mig som sa att jag ska ställa upp. Jag är själv jättenyfiken och tar snabbt kontakt med personer som kunde lära mig något nytt, men jag tror att många unga skulle behöva stöd men vågar inte be om det.
Han gör också en koppling till Bibeln: att vandra med någon och förklara något för någon annan är väldigt viktigt.
– Också Jesus visade att han går med oss där vi är. Det är ett häftigt koncept för mig: att man ska vandra tillsammans.
Han är själv jättenyfiken på vad projektet kommer att betyda för honom.
– För mig kommer det att bli som en resa! Jag ser det som en upptäcktsresa som vi gör tillsammans. Att vandra tillsammans betyder för mig att det går på den andras villkor, jag är bara lite av ett bollplank.
Intresserad?
Intresserad av att bli mentor eller få en? Kontakta Nadine Mabinda, +358 50 4675975, nadine.mabinda@evl.fi eller Victoria Airola, +358 50 4647346, victoria.airola@evl.fi.
