Det var kanske det mest skrämmande jag någonsin gjort! Och korkat också, skulle någon säkert säga. Men jag hade en dröm och upplevde att det var dags att följa den där inre rösten som manade mig vidare, och lyckades överrösta rädslornas alla röster.
Det senaste året har därför varit en övning i tillit; att lita på att Gud tar hand om mig och min familj, trots att jag inte själv ser hur det ska gå till. För inte är det ju lätt att vara frilansare och egenföretagare i en osäker bransch!
Men det här året har därför också varit ett år då jag upplevt att jag kommit så mycket närmare Gud. Jag har fått en djupare förståelse för vad tro och tillit kan innebära och hur Gud kan leda.
Som frilansare och egenföretagare har jag möjlighet att utnyttja all den kunskap och erfarenhet jag har och använda alla de gåvor som Gud har gett mig. Därför upplever jag också att jag på ett helt annat sätt får arbeta ”i Guds tjänst” och arbeta tillsammans med Gud.
Ett av de roligaste uppdragen jag har just nu är att leda barnkörer. När jag sade upp mig hade jag ingen aning om att sådana uppdrag väntade mig – men Gud har gett mig hela sju grupper att leda! Vilken nåd.
Den första sången jag skrev efter att jag lämnat min gamla arbetsplats innehöll bland annat följande text:
”Jag kastar mig ut. Tar ett steg, jag vågar. Faller fritt. Litar på den Hand som lovat fånga mig och bära mig fram. Fri och just där jag ska va; hela jag.”
Varje dag är en dag då jag får lita på att Guds hand fångar mig och leder mig dit han vill att jag ska gå. Och då blir varje dag också en dag då jag är just där jag ska vara och får vara hela jag.
