Många församlingar tröga med kollekt via Mobilepay

kollekt.

Kyrkostyrelsen rekommenderar Mobilepay för att samla in kollekt, de församlingar som gör det har goda erfarenheter – ändå erbjuder de flesta församlingar i Borgå stift inte den möjligheten. – Mobilepay är faktiskt lättare än att hålla på med kontanter, säger de anställda vid ekonomiavdelningen i Kyrkslätts kyrkliga samfällighet.

7.3.2023 kl. 18:59

– Det är tydligt och klart att Kyrkostyrelsen rekommenderar att församlingarna använder Mobilepay för att bära upp kollekt. Jag har själv märkt att jag inte haft kontanter med mig och fått sitta och skämmas när kollekthåven närmar sig, men nu har jag tagit Mobilepay i bruk och det fungerar bra, säger Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet.

Även om beskedet kom för ett och ett halvt år sedan och det finns direktiv på kyrkans webbplats för hur församlingarna ska gå tillväga verkar osäkerhet råda.

När Kyrkpressen skickar mejl till alla stiftets församlingar för att reda ut vem som använder Mobilepay för att samla in kollekt kommer svar som ”vi vill, men samfälligheten tillåter det inte” eller ”det är svårt på grund av Kipa” (kyrkans ekonomisystem som Kyrkpressen skrev om i förra numret).

En självständig församling som är nöjd med Mobilepay är Larsmo församling. Kyrkoherde Max-Olav Lassila minns inte att systemet skulle ha varit svårt att införa.

– Vi har insatta lekmän så det var lätt. Vi får ibland in mer kollektpengar med Mobilepay än kontant.

Carina Liljekvist som redovisar kollektpengarna i Larsmo har inte heller tyckt att det är svårt.

– Vi har ett kollektkonto där Mobilepay-kollekten kommer in. Vi har skild kollektkontoredovisning, och där skriver jag vad som kommit in kontant, vad som kommit via Mobilepay och vad som gått i provision till Mobilepay. Jag tycker inte att det är svårt. När man en gång lärt sig systemet funkar det bra.


Hur mycket provision tar Mobilepay?

– Ungefär två procent i provision, en summa som församlingen står för.

– Ifall någon församling funderar på att skaffa Mobilepay får de gärna kontakta mig för råd, säger hon.


Summorna varierar stort

Korsholms kyrkliga samfällighet har inte än använt sig av Mobilepay. Där säger ekonomichef Kari Harju att de är intresserade och
definitivt ska utreda frågan.

– Många i personalen har efterfrågat det.

Enligt Kyrkpressens uppgifter finns det församlingar som fått in så mycket som 1 000 euro i kollekt en söndag enbart via Mobilepay. Mia Bäck, som är kyrkoherde i Åbo, säger att Mobilepay inbringar max 20 procent av kollektsumman, största delen står kontanterna för.

Sirkkaliisa Cavonius som är ekonomidirektör vid samfälligheten i Kyrkslätt säger att inte heller de når upp till stora kollektsummor via Mobilepay.

– Men jag tycker faktiskt Mobilepay är bättre än att hålla på med kontanter. När kollekten kommer i kontanter måste det finnas två personer som räknar kollektsumman, pengarna ska förvaras på ett säkert ställe och sedan måste kyrkvaktmästarna ha ett särskilt kort för att mata in pengarna i en automat. Det tar väldigt mycket tid och den processen har många steg. Mobilepay är mycket lättare, säger hon.

I Kyrkslätts kyrka är Mobilepay-numret fäst på tavlan med psalmnumren och på en pelare i kyrkan.


Hennes kollega Sirpa Saarinen, ekonomisakkunnig vid samfälligheten i Kyrkslätt, håller med.

– Det viktiga är att hålla reda på att summan får inbetalas enbart under pågående gudstjänst, inne i kyrkan.

För tillfället sköts Mobilepay-trafiken också i Kyrkslätt helt utanför kyrkans komplicerade ekonomisystem Kipa.

– Men förstås är vi redo att utveckla och förbättra våra Mobilepay-rutiner i framtiden, säger Saarinen.

Också Kyrkslätts kyrkliga samfällighet har gått in för att betala mellanskillnaden – Mobilepays provision – så att hela den summa en enskild person betalar in via Mobilepay går till söndagens kollektändamål.


Språket ett problem

Ett problem som särskilt kyrkoherdar på Åland uppger som orsaken till att de inte använder Mobilepay är att appen enbart finns på finska eller engelska.

– Vårt kyrkoråd vill hitta en svenskspråkig lösning. Vi jobbar på saken, säger Mari Puska, som är kyrkoherde i Mariehamn.

Samtidigt använder församlingar i väldigt svenska områden exempelvis i Österbotten Mobilepay. Orsaken kan sammanfattas så här, med motiveringar som återkommer från flera kyrkoherdar: Det är enkelt, tryggt och praktiskt, och det behövs eftersom många inte längre använder kontanter.

Flera kyrkoherdar i Västnyland säger att de startat processen och är "nästan där". Många skriver att de "försöker hitta lösningar" eller att samfälligheten bromsar – detta verkar särskilt gälla Helsingfors och Esbo.

Väståbolands svenska församling har gått in för en lösning där Mobilepay används vid stora helger men inte varje söndag.

– Det är lite bökigt att behöva aktivera Mobilepay skilt för fem kyrkor varje helg, så att folk inte betalar in kollekt när de inte ska göra det, säger Saara Maria Roto i Väståboland.

Text: Sofia Torvalds


KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00