Heikki Nenonen tycker att församlingar kunde bli bättre på att faktiskt uppmana folk att ge pengar.
Heikki Nenonen tycker att församlingar kunde bli bättre på att faktiskt uppmana folk att ge pengar.

Hur ska kyrkan se på pengar?

penninginsamling.

Att som luthersk församling i Finland prata om och be om pengar upplevs ofta som pinsamt och obekvämt. – Jag tror ändå att kyrkan rätt snart behöver lära sig detta, säger Heikki Nenonen.

8.12.2021 kl. 06:00

Heikki Nenonen är kyrkoherde i Haagan seurakunta. Han har tidigare arbetat med medelanskaffning på Kyrkans utlandshjälp och via församlingsarbetet är han nu i andra ändan av tråden, det vill säga att samla in pengar genom kollekt – som ofta går till organisationer som just Kyrkans utlandshjälp.

– Kollektändamålen bestäms till stor del av Kyrkostyrelsen, men församlingarna själva får också välja vilka organisationer de vill understöda. Det betyder att varje församling också stöder ganska olika projekt.

Kollektens symbolvärde viktigt

– Kollekt är en 2000-årig tradition som sträcker sig ända till urkyrkan där församlingen tog hand om de svaga och nödställda i samhället genom att dela ut pengar och mat.

I dagens värld har kollekten närmast ett symbolvärde eftersom den faktiska mängden pengar som samlas in i förhållande till hur mycket pengar människor faktiskt har är liten.

– Men också som symbolvärde är kollekten viktig eftersom den påminner oss om att vi behöver ta hand om de svaga och utsatta och att alla inte har det lika bra som vi. Det är en viktig del av vad kyrkan är.

Nenonen beklagar sig över att kollektsystemet är så omodernt och bara utgör en bråkdel av vad det kunde vara.

– Det är numera ett väldigt ineffektivt system. Det går ut på att man ger de slantar man har i fickan. Men då kontanter sakta men säkert försvinner från samhället, samtidigt som det oftast inte går att betala med kort eller Mobilepay i kyrkorna, finns det inte så mycket man kan göra. Jag hoppas det snabbt moderniseras.

Borde bli bättre på att be om pengar

För församlingarnas del spelar det inte någon roll hur mycket pengar som kommer in men för organisationerna som faktiskt får pengarna spelar det en stor roll.

– För de stora organisationerna är själva kollektens andel en liten men betydande del även om den endast utgör några procent av allt som kommer in. Organisationer som Kyrkans utlandshjälp och Finska Missionssällskapet får också understöd av till exempel Utrikesministeriet och genom testamenten och andra privata donationer. För de små organisationerna kan den utgöra skillnaden på att till exempel kunna ha en anställd eller inte.

Heikki Nenonen tycker att församlingar kunde bli bättre på att faktiskt uppmana folk att ge pengar.

– Att som kyrka i luthersk kontext i Finland be om pengar upplevs som pinsamt och besvärligt. Vi är så vana vid kyrkoskatt. Det kan leda till att församlingar vid stora evenemang som De vackraste julsångerna inte betonar tillräckligt att det faktiskt är fråga om en insamlingskampanj. För dem handlar det ju om att sjunga.

Men Nenonen misstänker att det inom en inte alltför avlägsen framtid också blir nödvändigt för församlingar att bli bekväma med medelanskaffning.

– Man behöver inte skämmas för att be om pengar. I framtiden kan vi vara i en situation där församlingar är helt utan pengar. Därför tror jag det är viktigt att redan nu lära sig av organisationer som är bra på medelanskaffning.

Ska kyrkan ha mycket eller lite?

Hur borde då kyrkan förhålla sig till pengar? Är det bättre att ha mycket eller lite? Heikki Nenonen ser fördelar och nackdelar med båda aspekterna.

– I Finland har vi länge varit i en situation där vi inte behövt tänka på pengar. Det har möjliggjort till exempel anställningar och olika projekt. Samtidigt tror jag pengar lätt skapar en viss lathet och på många håll leder det till en ganska borgerlig kyrka för medelklassen.

Han jämför med en församling han besökt i Uganda där utgångsläget är ett helt annat.

– Inte lobbar jag för att våra församlingar här i Finland ska bli fattiga men ibland undrar jag om inte fattigare församlingar till sitt väsen är närmare urkyrkan och tenderar att fokusera mer på kärnfrågorna än vad vi i vår kyrka gör. Här hos oss blir till exempel gudstjänsten lätt endast en verksamhetsform bland många andra. Samtidigt tar det ganska mycket tid och energi att ständigt behöva samla in pengar.

Johan Myrskog


SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52
Projektkörer som är aktiva under en begränsad tid passar dagens människor som inte alltid har lätt att förbinda sig en längre tid, konstaterar kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka.

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00
– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50
Vid församlingsvalet sade 60 procent av kandidaterna sig sympatisera med Anna Maja-Henrikssons SFP och 11 procent med Peter Östmans Kristdemokraterna

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00
Den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors hade pengar i krisande Credit Suisse.

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10
Konfirmandundervisningen har bibehållit sin popularitet.

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16
– Vi har ingen tid att förlora utan vi ledigförklarar tjänsten på nytt den tjugonde mars, säger Åstrand.

KYRKOHERDETJÄNST. – Det kan ju hända att vi har den ansökningskulturen i Pedersöre av att man avvaktar och ser vad som händer, säger biskop Bo-Göran Åstrand om att ingen sökte den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling. 14.3.2023 kl. 19:43
Kyrkoherdetjänsten i Pedersöre lockade inga sökande i första rundan.

PEDERSÖRE. Domkapitlet vid Borgå stift meddelade på fredagen att den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling inte fått någon sökande. 10.3.2023 kl. 12:11
Just nu jobbar Eva Ahl-Waris
som diakoniarbetare i Sjundeå – här står hon vid Sjundeå kyrka.

Personligt. När Eva Ahl-Waris började studera teologi blev hon så lycklig att det förvånade henne själv. – Bara att få studera hebreiska. – Guds och änglarnas språk! Helt amazing! 9.3.2023 kl. 16:49
Boken "Den som offrar sig" är den första delen i serien ”Brottsplats Österbotten”.

DECKARE. Kyrkoherdens fru har blivit stenad till döds i den österbottniska byn Solf. Det är upptakten till deckaren ”Den som offrar sig”, skriven av Simon Ventus och Christina Gustavson. 8.3.2023 kl. 18:38
Även om Larmosjön inte är det öppna hav Stig Nykvist är van vid trivs han där ändå.

missbruk. Tidigare vann flaskan om han måste välja mellan den och hustrun. Idag väljer Stig Nykvist bort flaskan. – För missbrukare är det dagens viktigaste och svåraste val, säger han. 8.3.2023 kl. 10:50

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52
Projektkörer som är aktiva under en begränsad tid passar dagens människor som inte alltid har lätt att förbinda sig en längre tid, konstaterar kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka.

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12