Förbön eller välsignelseakt

Kyrka. Vad som uppfattas som en välsignelseakt av ett registrerat parförhållande har lett till fyra anmälningar till domkapitlet i Esbo. Vad är förbön, vad är välsignelse, vad är en andakt i samband med en fest? 5.8.2008 kl. 00:00

Prosten Liisa Tuovinen säger att om hon vetat att andaktsplatsen på Hvittorp lägergård var invigd som kyrka så hade hon inte låtit akten ske där.

– Vi diskuterade det här en hel del, säger pensionerade prosten Liisa Tuovinen.  Hon är prästen vid ”vad-skall-vi-kalla-det” tillfället på Esbo samfällighets lägergård Hvittorp i Kyrkslätt när barnmorskan Veera Lange och gruppförmannen Annukka Matilainen firade registeringen av sitt partnerskap. Själva lade de in en familjeannons om festen med 60 personer under rubriken ”vigda”.

Esbo samfällighet har sedermera gått in för att se över bestämmelserna om till vad man hyr ut sina lägergårdar.

– Frågan är hur vi skall möta personer som lever i ett registrerat partnerskap kommer för att  få välsignelse, säger Tuovinen.

Hon säger att frågan varit uppe i kyrkomötets konstitutionsutskott där man talat om välsignelse av hem, som är en accepterad förrättning. Man skall ta emot paret, diskutera och kanske be tillsammans och alltid beakta det enskilda fallet.

– Man kunde lika bra kalla det en förbönsstund, säger hon.

Själv har hon skickat sin text från tillfället till sin biskop Mikko Heikka som inte sagt annat än att frågan behandlas om saken anmäls. Heikka är själv anmäld till sitt domkapitel i saken.

Tal, bön och välsignelse

Vad gjorde hon i Hvittorp?

– Jag läste en bön, höll ett tal om kärlek trohet och att dela livet tillsammans.

Tillfället avslutades med Herrens välsignelse.

 – Är det en försvårande omständighet? Vi läser Herrens välsignelse vid gudstjänstens avslutning, inte ber vi då vissa människor att avlägsna sig?

Katolska kyrkan är förvisso strängare. Den som använder kondom eller som är frånskild utestängs från nattvardsgemenskapen.

– Men vi delar ut nattvarden åt alla som vill komma, säger hon.

Hon har fått många uppskattande samtal och få negativa.

– De flesta har kommit från äldre kvinnor. När jag lyssnat på dem så är tanken faktiskt att homosexuella inte skall få höra till kyrkan.

När pastor Leena Huovinen anmäldes för att ha välsignat ett par i registrerat partnerskap fríkändes hon av domkapitlet med motiveringen att frågan föll ramen för själavård. Den festen hölls på en restaurant.

– Om man får be på krogen men inte i kyrkan så vet jag inte om man skall skratta eller gråta, säger Tuovinen som gärna vill veta vad ”själavård” betyder.

Tuovinen vill inte att ett registrerat partnerskap skall kallas äktenskap.

– Det är viktigt att hålla begreppen klara. Äktenskap är något som ingås mellan man och kvinna.

Vad festen hon varit med om skall kallas vet hon inte.

– Det finns inget lämpligt ord tillsvidare.

En provokation tillstår hon. Hon var med när biskoparna satte igång processen med att fundera om kyrkans inställning till homosexualitet. På de seminarierna förde ingen de homosexuellas talan. Det fick de göra på Hvittorp.

Gå över gränser

– Jag har läst min Bibel. Den homosexualitet den talar om är inte den samma som vi diskuterar nu. Det har inte att göra med en bestående kärleksrelation mellan två vuxna människor. Det som står i Mose lag och det som Paulus uttalar sig om handlar inte om det som vi nu kallar registrerat partnerskap. Det är hon övertygad om.

– Det som vi nu förstår som en homosexuell identitet kände man inte till på den tiden.

Hon säger att det finns otaliga saker där vi har ändrat vårt tänkesätt:

– Jesus sade tydligt att man inte får skilja sig. Paulus säger klart att en kvinna inte får undervisa.

Ändå låter vi det ske. Ibland måste man gå över gränser och det gör man också i Bibeln, menar hon.

– I Apostlagärningarna döper Petrus den hedniske hövitsmannen Kornelius. Han gör det innan apostlarna i Jerusalem har hunnit besluta i frågan om hednakristna skall följa de judiska reglerna eller inte.

Det är inte utan att Liisa Tuovinen ser sig i gott sällskap

Rolf af Hällström



METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00