Där vi också stått förut – om maktmän och kristet mod

30.12.2025
Där vi också stått förut – om maktmän och kristet mod
Jan-Erik Andelin är tf chefredaktör och redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

SPELA INTE Hitlerkortet, sägs det för det mesta ifall man försöker dra historiska paralleller från 1930-talets Tyskland till vår tid.

Nazismen och dess följder för mänsklig­heten med ett världskrig 1939–45, liksom försöket att utrota hela folk som judar eller romer var hårresande grymt, och effektivt.

Men det var så katastrofalt att det ofta anses vara bäst att bara låta Hitlerjämförelsen stå kvar på sin egen plats i skåpet.

Skeendena då är fortsatt en påminnelse: Var vaken som människa, medborgare och kristen. Reagera i tid på saker som händer.

INFÖR ÅR 2026 är utan överdrift stora bumlingar i rullning i historien.

De sociala mediernas mekanismer, och det starka mediebruset i USA, gör att våra sinnen oproportionerligt mycket fylls av all things Trump. Av vad en skrävlande, oberäknelig och bullrig 79-årig president om morgonnätterna tar sig för att skriva på sitt messkonto.

"Det är allvarsamt att gå in i år 2026. Men det finns de som har gått före oss."

De senaste veckornas vändning i världs­politiken är ändå snabb och oväntad, framtrollad av Donald J. Trump, döpt och konfirmerad presbyterian en gång, nu påhejad av evangelikala med mycket praise the lord och röda kepsar.

Vi bevittnar hur det sargade Ukraina nu först ska komma överens med USA (!) om hur man får förhandla om fred med Ryssland som angripit landet brutalt i nu redan fyra år.

USA vänder Europa ryggen. Också Finland står inför oroande och riktigt hisnande perspektiv. Historiens remmar spänns knarrande till. Vi kan, rådlösa inför Gud och människor, som nation komma att föras till platser dit vi inte vill.

ATT LITE förstulet nedanför bordskanten bläddra i några hitlerkort visar att vi har befunnit oss i den här belägenheten förut.

På 1930-talet vågade, eller upplevde sig varken kyrka eller statsmakt ha råd att här i Finland, på en bräcklig gräns mellan öst och väst, stå i båten och ropa stora ord.

Kyrkan var visserligen tveksam till nazismens rasism och människosyn. Men samtidigt kunde präster och kyrkfolk vara tyst välvilliga till det man såg som en motrörelse till den gudlösa kommunismen. Och till hur Tyskland stod för ett militärt skydd.

I dag, 90 år senare, är upplägget detsamma. Många inser att Trumpregimen med ett brett hån trampar ner demokratins alla spärrar – men ändå ger ett europeiskt liberalt larv på käften med någonting som en del känner som det kristnas renässans. Plus att USA, åtminstone på pappret, står för ett militärt skydd.


NORSKA BISKOP Eivind Berggrav i Oslo (1884–1959) stod under andra världskriget i Norden ut som en av de tappraste motståndarna till diktatur och en omänsklig ideologi.

År 1942 bidrog han till att mer än nio av tio norska präster, de flesta på påskdagen, vägrade underordna sig nazi­ockupationen i landet, vilket blev till stöd för motståndsrörelsen och också till räddning för många norska judar.

Det är ett allvarsamt årsskifte in till år 2026. Men det finns de som har gått före oss och visat vägen till tillförsikt, klarsyn och till att våga, i sin kristna tro.

Jan-Erik Andelin

biskopsval. Kyrkan tar modell från De gröna, studentpolitiken och den anglikanska kyrkan. Kommande biskopar väljs med så kallat preferensval. 6.5.2026 kl. 19:37

profilen. Göran Stenlund, 76, från Vasa är Borgå stifts mest erfarna ombud i kyrko­mötet. Vad har nio perioder innehållit? 8.5.2026 kl. 09:00

domkapitlet. Den nya prästassessorn vid domkapitlet i Borgå kommer från Esbo svenska församling. 6.5.2026 kl. 16:06

kyrkoherdar. Sättet att välja kyrkoherde väckte en oväntat livlig debatt i kyrkomötet. Flera biskopar befarade att domkapitlens roll avvecklas. Kyrkoherden är inte enbart församlingens egen tjänsteinnehavare, argumenterade så väl Lutherforskare som biskopar i debatten. 6.5.2026 kl. 15:03

Faddrar. Måste man ha faddrar när man döper ett barn? Eller kan de vara färre eller flera än två, vilket kyrkoordningen stadgar. Det beslöt kyrkomötet i Åbo på tisdagen att utreda. 5.5.2026 kl. 11:05

betraktat. Evangelium betyder glädjebudskap. Ändå har jag många gånger reagerat på att melodierna inte återspeglar glädjen som orden talar om. På något märkligt sätt är kyrklig musik, framför allt äldre psalmer, väldigt dyster i sina melodier. Det blir en konstrast som får mig att bli irriterad. Om det ska vara glädje och jubel ska väl melodin också vara sprittande och bära uppåt? 2.5.2026 kl. 19:02

laestadianer. Första mötet efter krisen med pastorsinstallationen i ett bönehus i Larsmo uppges ha varit "sakligt". 30.4.2026 kl. 15:16

kyrkoherdar. Nej, kyrkoherden måste inte vara självskriven ordförande i församlings- eller kyrkorådet. Det anser en rapport från Kyrkostyrelsen som kommer till kyrkomötet nästa vecka. 29.4.2026 kl. 14:23

Herdeval. Domkapitlet uppmanar Hangö svenska församling att välja Karl af Hällström till ordinarie kyrkoherde i Hangö, och ställer Rolf Steffansson i första förslagsrum i kyrkoherdevalet i Sibbo. 29.4.2026 kl. 11:13

religionsundervisning. – Det blir väldigt svårt att övervaka i ämnen där behörighetsgraden hos lärarna är väldigt låg, och där undervisningen också i viss mån sker utanför skolan. Utmaningarna är uppenbara. Bland annat det säger minister Anders Adlercreutz 28.4.2026 kl. 17:57

sverige. Konfessionslös religionsundervisning erbjuder elever med olika bakgrund att mötas. Samtidigt politiseras religionsämnet i Sverige. Det säger två forskare som Kyrkpressen talat med. 28.4.2026 kl. 17:34

UNGA MÄN. Kyrkans arbete i det tysta har berört Lucas Lindeqvist och Bibeln som en trygg, orubblig sanning tilltalar Freddy Asplund. De faller båda två in i mönstren när forskningen tittar på boomen där allt flera unga män känner sig hemma i den kristna tron. 28.4.2026 kl. 11:41

psalmer. Då Katarina Näs skilde sig fick hon hjälp med att bära pianot till sitt nya hem. I en korsning stannade sällskapet för att vila ryggarna, och så spelade hon Blott en dag där på grusvägen, mitt i vägskälet. En tid senare fann hon ett nytt intresse: att komponera psalmer. 27.4.2026 kl. 17:10

BARNKÖRER. Nästan 300 barn stod på scenen när Barnens sångfest gick av stapeln i Trefaldighetskyrkan i Vasa den 25:e april. – Vi fick fler anmälningar än vi vågade hoppas på, säger Pia Bengts som ansvarar för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 27.4.2026 kl. 10:30

laestadianism. Installationen av två predikanter till pastorer I den laestadianska bönehusförsamlingen i Risöhäll i Larsmo väcker många frågor. Anmärkningsvärt, anser biskop Bo-Göran Åstrand som var omedveten om installationen. Inget har förändrats, anser i sin tur bönehusets ordförande Roy Tupeli. 24.4.2026 kl. 09:00

biskopsval. Kyrkan tar modell från De gröna, studentpolitiken och den anglikanska kyrkan. Kommande biskopar väljs med så kallat preferensval. 6.5.2026 kl. 19:37

profilen. Göran Stenlund, 76, från Vasa är Borgå stifts mest erfarna ombud i kyrko­mötet. Vad har nio perioder innehållit? 8.5.2026 kl. 09:00

domkapitlet. Den nya prästassessorn vid domkapitlet i Borgå kommer från Esbo svenska församling. 6.5.2026 kl. 16:06

kyrkoherdar. Sättet att välja kyrkoherde väckte en oväntat livlig debatt i kyrkomötet. Flera biskopar befarade att domkapitlens roll avvecklas. Kyrkoherden är inte enbart församlingens egen tjänsteinnehavare, argumenterade så väl Lutherforskare som biskopar i debatten. 6.5.2026 kl. 15:03

Faddrar. Måste man ha faddrar när man döper ett barn? Eller kan de vara färre eller flera än två, vilket kyrkoordningen stadgar. Det beslöt kyrkomötet i Åbo på tisdagen att utreda. 5.5.2026 kl. 11:05