Aalto-universitetet har initierat ett nytt forskningsprojekt som ska analysera Åbo domkyrkas arkitektoniska dyrgripar. Projektet finansieras av Finlands Akademi och leds av Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria.
– Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad. Trots kyrkans enorma kulturhistoriska betydelse har det inte gjorts någon grundlig arkitekturhistorisk inventering av den sedan 1920-talet, säger Panu Savolainen.
Vi träffas vid Åbo domkyrkas huvudentré i slutet av augusti. Det vimlar av turister inne i kyrkan. De fotograferar ivrigt de 560 år gamla välvda taken.
Panu Savolainen är professor i arkitekturhistoria. Han leder ett forskningsprojekt som bland annat ska klargöra Åbo domkyrkas ålder.
– Åbo domkyrkas svartbok Registrum Ecclesiae Aboensis avslöjar att de välvda taken gjordes av en hantverkare som på latin fick epitetet Petrus Murator de Kymitto. Det kan betyda att muraren med förnamnet Peter hade en koppling till Kimito, men vi vet inte med säkerhet vilken anknytningen är.
Svartboken innehåller närmare 727 dokument om biskopsstolen och Åbo domkyrkans egendom mellan åren 1229 och 1515.
Forskarna oeniga om när den byggdes
Ett fokusområde inom projektet är att precisera kyrkans ålder med hjälp av skriftliga källor och en naturvetenskaplig granskning av kyrkans byggmaterial. Trots att det finns många påvliga bullor om Åbo domkyrka råder det en skriande brist på skriftliga källor om själva bygget av kyrkan.
– Det påstås att Åbo domkyrka invigdes 1300, men i själva verket är forskarna oeniga om tidpunkten för invigningen. Vi vet också att det ordnades festligheter då biskop Henriks kvarlevor flyttades från Nousis kyrka till Åbo domkyrka efter 1309. Årtalet för de festligheterna är likaså höljt i dunkel.
Enligt Savolainen förblir det oklart när kyrkan egentligen byggdes och hur gamla de äldsta delarna av kyrkan är.
– Vi ska bland annat analysera enskilda tegelstenars ålder för att komma sanningen på spåren. I praktiken går det till så att tegelstenarna värms upp, varefter vi mäter den mängd ljus och strålning som tegelstenen avger för att komma underfund med den tidpunkt när den har hårdbränts.
Ett medeltida fönsterbräde, som till vissa delar har skadats i en eldsvåda, ska genomgå en tidsanalys i samband med projektet.
Det som trasslar till det är att Åbo domkyrka har brunnit flera gånger under medeltiden, vilket försvårar en naturvetenskaplig tidsbestämning av enskilda tegelstenar.
Filosofie doktor Tanja Ratilainen har tagit prover av tegelstenar på domkyrkans vind och i källaren, som till stora delar har förskonats alla eldsvådor. Utöver analyser av tegelstenar existerar planer på att ta prover på kyrkans medeltida träkonstruktioner.
En jämförelse med andra domkyrkor i Östersjöregionen kan också ge en fingervisning om Åbo domkyrkas ålder.
– Åbo domkyrka har i ett arkitektoniskt hänseende mycket gemensamt med flera medeltida kyrkor i Baltikum och Nordtyskland. Till exempel Sankt Olovs kyrka i Reval har många likheter i interiören. Det är rimligt att anta att balttyska hantverkare har engagerats i bygget av Åbo domkyrka.
Tillbaka till medeltiden
Savolainens forskarteam vill rekonstruera kyrkans utseende såsom den har sett ut under medeltiden. I forskningsplanen ingår att teamet med hjälp av laserteknik och visuell dokumentation ska skapa tredimensionella bilder som synliggör de arkitektoniska skiktningar och den inredning som fanns i kyrkan för 500–700 år sedan. Att skärskåda över tio miljoner tegelstenar är ingen enkel uppgift.
– Om en Åbobo från medeltiden skulle besöka dagens Åbo domkyrka vore hen säkert förskräckt över hur kal och steril den är i dag. Alla väggbonader, gobelänger och alla dåtida möbler saknas numera.
Filosofie doktor Katri Vuola ska bland annat analysera en medeltida träskulptur på Kristus som har förvarats i Åbo domkyrka för att tidsbestämma en del av interiören.
Forskningsprojektet pågår till och med 2028. De första resultaten från projektet kommuniceras i januari 2026. Projektets budget är 550 000 euro.