Identitet och ekonomi

Ledare. Ledare 31/2007 Två nyckelord i den aktuella diskussionen om församlingarnas framtid är ”identitet” och ”ekonomi”. 31.7.2007 kl. 00:00

Två nyckelord i den aktuella diskussionen om församlingarnas framtid är ”identitet” och ”ekonomi”.
Utan identitet – andlig och fysisk – är också de mest välskötta och ekonomiskt sunda församlingar endast mer eller mindre avlägsna serviceproducerande enheter. Utan välskött ekonomi kan ingen församling i längden tillfredsställande sköta vare sig sina andliga eller byråkratiska uppgifter.

 
Illustration: Jan Lindström

Den stora utmaningen är följaktligen att skapa bästa tänkbara förutsättningar för ekonomiskt sunda församlingar där medlemmarna känner sig hemma och där de känner samhörighet med varandra.En uppdelning i en diskussion om identitet och en om ekonomi är att rekommendera.

Uppdelningen är egentligen naturlig med tanke på att våra församlingar – liksom vår kyrka som helhet – har två funktioner. De är samtidigt ett andliga samfund och administrativa enheter.
Som andliga samfund har de uppgifter som relaterar till uppdraget att på allt sätt utbreda det kristna budskapet. Som administrativa enheter har de byråkratiska uppgifter och funktioner vars mål är – eller bör vara – att stöda den andliga uppgiften.

Blandar man ihop diskussionen om identitet och ekonomi kan resultatet lätt bli farlig oklarhet om vad som är mål och vad som är medel.
I stället för att ekonomin planeras och läggs upp så att den tjänar församlingarna i deras uppgift att förkunna Guds ord och förvalta sakramenten, anpassas församlingens andliga uppgifter till ekonomin.
Tjänaren blir herre.

Samtidigt som de två komponenterna diskuteras separat måste det naturligtvis finnas ett klart samband mellan dem.
Det måste finnas en tydlig medvetenhet om, förståelse för och acceptans av kyrkans primära funktion som ett andligt samfund. Annars utvecklas församlingarna och kyrkan som helhet till en ekonomi-fixerad specialenhet inom den allmänna samhällsbyråkratin.
Det finns de som menar att den utvecklingen redan har gått ganska långt.

Den förändrade kyrkoherderollen visar de praktiska konsekvenserna av en förskjutning från det andliga till det byråkratiska, alltså från det primära till de sekundära.
Då kyrkoherdarna mer eller mindre helt absorberats av byråkratiska uppgifter står församlingens andra präster i tur. Om sådana finns. I enprästförsamlingar är ett alternativ att ta lite lättare på blankettexercisen och riskera kritik. Ett annat är att med risk för utbrändhet göra allt som krävs och förväntas.

Samma situation befinner sig allt flera kyrkliga anställda i. Uppgifterna blir fler och fler, utmaningarna större och större, kraven och förväntningarna blir allt omöjligare att leva upp till.

Tankar som i olika kyrkliga sammanhang börjat ta form kring allt detta kunde i princip sammanfattas i följande dubbelfråga: vad är vår huvuduppgift och vem skall göra vad?
Den första delen av frågan utmanar till genomgripande och fördomsfria diskussioner om vad församlingen absolut måste göra och vad den eventuellt måste avstå från att göra. Den andra delen av frågan utmanar till likaså genomgripande och fördomsfria diskussioner om hur det nödvändiga arbetet skall fördelas.

Kanske kunde det vara till hjälp att damma av Frans Ludvig Schauman och hans grundtankar under arbetet med 1869 års kyrkolag.
Schauman betonade kyrkans särprägel som en trosgemenskap samt att den skall byggas nerifrån och upp. Alltså att det primära är en gemenskap där Guds ord förkunnas och att lekmännen spelar en avgörande roll i den gemenskapen.

Det låter kanske enkelt och självklart, men hur är det riktigt?
Prioriteras verkligen det andliga arbetet i praktiken så att de andliga arbetarna i våra församlingar ges tid att ägna sig åt sina primära uppgifter? Och har vi kanske glömt lekmännen och gjort församlingarnas verksamhet mer eller mindre helt beroende av de anställdas insatser?
Kunde det kanske dags för lite nygammalt tänkande och visionerande?

Stig Kankkonen



sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43