Fr.v. Åbokanto­rerna Maiju Laurila, Marjo Danielsson; prästerna Malena Björkgren och Maria Björkgren-Vikström.

"Bästa arbetsplatsen" – på jobbet i Åbo svenska ges tid för det viktiga

FÖRSAMLINGAR.

Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna.

17.2.2026 kl. 19:00

– Högst upp, säger Agneta Markkula utan att tveka.

Högst på skalan av alla arbetsplatser hon har haft sedan hon som nittonåring började jobba på dagis ligger Åbo svenska församling. Här är Agneta Markkula sedan några år tillbaka diakon efter lång erfarenhet av småbarnspedagogik, barnskydd, åldringsvård, sjukvård ...

Agneta Markkula långpendlar in utifrån skärgården. Efter hennes diakonvigning 2023 hade andra jobb också stått till buds på närmare håll. Men här i Åbo vill hon jobba.

– Från dag ett har jag känt mig förvånad över hur lika värdefull jag är som alla andra. Till människor som har det kämpigt på jobbet har jag brukat säga att man på en arbetsplats måste känna att man får växa och bli trygg. Här märkte jag att jag vågar säga mina helt crazy idéer, för det är min grej, säger Agneta Markkula.

Men arbetsgemenskapen tar tag i det och utvecklar och det är – tryggt. Agneta Markkula är inte den enda som säger det om Åbo svenska som arbetsplats.

Agneta Markkula: – Åbo svenska är högst upp bland jobb jag haft.


När de som leder bryr sig

Alexander Nykvist är nybakad präst sedan vigningen i somras, med sin första prästtjänst i Åbo svenska som församlingspastor.

Sju församlingsgemenskaper har han i livet hunnit bekanta sig med. Åbo svenska kommer, säger han, bland ”topp tre”.

– Alla tre har haft väldigt olika sätt att jobba med sin personal. Men gemenskapen har varit jätte­tajt i dem alla, säger Alexander Nykvist.

"Det viktigaste för en gemen­skap är att budgetera tid."

På andra jobb han har han nog hunnit stöta på kulturer där man talar illa om varandra bakom ryggen.

– En ganska viktig grej här i församlingen är att man märker att alla respekterar att man i vissa frågor ibland tänker olika men ändå jobbar för samma mål.

Det är ledarskapet som bygger upp gemenskapen, säger Alexander Nykvist.

– Om de som leder visar att de bryr sig och satsar på att vi ska må bra, så smittar det av sig på hela arbetsplatsen.

Kyrie och gloria som får ta tid

Onsdag morgon klockan nio möts de som jobbar i Åbo svenskas församlingscenter Aurelia till arbetskonferens.

Sedan 2005 har huset stått här i backen upp mot konstmuseet, mittemot ortodoxa kyrkan och intill Salutorget i Åbo.

Domkyrkan, som för sin del har stått på sin plats i Åbo är inte bara Finlands nationalhelgedom. Den är också Åbo svenska församlings hemkyrka – hela kyrkan. Är det högmässa är hela katedralrummet i bruk, ingen minoritetssamling av stolar i något sidoskepp. Mellan 80 och 120 brukar gå i högmässan.

Arbetskonferensen inleds med morgonandakt som den här morgonen hålls av kantor Maiju Laurila. Det blir med vårdande sång, som hon nyligen har lärt sig om, sång för att ge ro och trygghet, och vi nynnar och känner efter på olika vokaler.

Kyrie och gloria på jobbet en vintermorgon. Om medgång och motgång.


Så följer Kyrie och gloria. Rutinen känns självklar i arbetslaget; ett vi-sätter-oss-ringen där man berättar vad som känns jobbigt, eller fint, i jobbet eller livet just nu.

Stort blandas med smått. Någons hälsa har vänt till det bättre. Någon har haft en fin konstupplevelse, en annan stressar smått för kommande släktkalas, en annan är glad över att ha tagit upp en gammal hobby på nytt. Flera har fallit i vintervädret och fått ont. Någon har varit trött sedan julen, någon sovit dåligt. Det är oro över både unga och gamla i närkretsen. Någon ser ljuset återvända hos flera med dödsfall i sin närhet.

Det är både vardag, allvar och glimt i ögat i stunden. ”Jag hade många bra kyrie i morse, men nu har jag glömt dem”, säger en av dem runt bordet, och alla skrattar.

Kyrkoherde Mia Bäck leder en lång och ro­givande bön ”inför, Gud, ditt kärleksfulla ansikte”. Så går vi över till Ris och ros, feedback från församlingen. Det är inte så mycket i dag; ros för tackfesten för frivillig­arbetarna; ris för en skrapig hörselslinga i ett kapell.

Mia Bäck: – Jag har behövt läsa på om ledarskap.


Ledare som visat vägen

Mia Bäck är sedan nio år tillbaka kyrkoherde i Åbo svenska, efter totalt 18 år som präst i församlingen. Hon medger att det är hon som har byggt upp de nuvarande arbetsformerna kring gemenskapen i arbetslaget.

Hennes viktigaste förebilder är den tidigare kyrkoherden i Åbo, Eero Sepponen och ärkebiskop emeritus John Vikström, som också vid nittio-plus är aktiv i församlingen.

– Det sägs att John Vikström kunde gå in i ett rum där man var oeniga och när han kom ut så var alla eniga. Det är skickligt, säger Mia Bäck.

Bland kollegerna får hon beröm för att vara tillgänglig och ”ha sin dörr öppen” på jobbet.

— Jag är ganska snabb på att svara, oberoende av vilken kanal de tar kontakt via. Det är viktigt att medarbetarna känner att de kan nå sina chefer och att deras röster hörs. Jag är inte självlärd som ledare, jag har läst på och ledarskap intresserar mig mycket, säger hon.

Musikern Frank Berger vikarierar i församlingen ibland. Han var imponerad över Mia Bäcks start som kyrkoherde.

– Det var till jul. Hon sade att vi inte skulle få någon fleece­tröja eller ljusstake. Vi skulle få henne en arbetsdag. ”Om jag ska vara er chef, behöver jag veta hur er arbetssituation ser ut.”

Viktigt att budgetera tid

Maria Björkgren-Vikström har 27 år i skolvärlden bakom sig innan hon blev präst här.

— Nu har jag kolleger som vet vad mitt arbete handlar om. Tystnadsplikten måste jag förstås beakta, men man har någon att vända sig till för att få stöd, och det är viktigt. Vi arbetar mycket mera i team än i skolan, säger hon. Där fick man ju nästan veta vad som hände i kollegernas klassrum först när man själv hade barn och de kom hem och berättade ...

Alexander Nykvist: – Resurser är inte alltid pengar.

Åbo svenska församling är också en församling med stark ekonomi, inte minst tack vare den stiftelse som stöder Åbo svenskas verksamhet.

Alexander Nykvist tänker ändå att pengar inte är det viktigaste för gemenskapen – utan att man också budgeterar tid för det som är viktigt.

— Det handlar om att äta tillsammans. Vi äter nästan alltid lunch tillsammans. Man kan skapa en kultur av umgänge också utan pengar.


FAKTA: ÅBO SVENSKA FÖRSAMLING

  • Med drygt 9 300 medlemmar den femte största församlingen i Borgå stift.
  • Grundad 1921 som svenskspråkig församling, men rötter ända från 1200-talet
  • Hemkyrka: Åbo domkyrka, för tillfället stängd för renovering till första advent 2028. Gudstjänsterna hålls så länge i församlingscentrum Aurelia i Åbos absoluta stadskärna.
  • Kyrkoherde: Mia Bäck sedan 2017
Text och foto: Jan-Erik Andelin


julklappar. Hitta en trevlig burk. Börja leta efter uppmuntrande ord, tröstande poesi eller en tom lapp att teckna ner tacksamhet på. Så har du skapat en julklapp som kräver tid och omsorg men nästan inga pengar! 1.12.2025 kl. 14:35

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

ortodoxa kyrkan. Finlands ortodoxa kyrka har det ekonomiskt knappt. Nu utreds möjligheten att leda kyrkan genom att gå tillbaka till tiden då man hade bara två biskopsstift. 28.11.2025 kl. 11:32

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00