– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

Patrik Hagman: ”I Sverige är kyrkan lite inne”

profilen.

Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi.

21.6.2022 kl. 19:00

– Jag försöker hitta unga människor som skulle vara lämpliga för utbildningen, och jag har också mycket kontakt med medier för att kratta vägen för de här skribenterna.


Ska skribenterna vara kristna?

– Det är inget vi ställer som ett krav, men inledningsvis har vi plockat folk till kursen särskilt via kristna kanaler. Det är en skrivarutbildning och en utbildning i att tänka kring samhälle. En del av innehållet handlar om att skribenterna ska få ett kristet perspektiv på saker, men vi söker i första hand duktiga människor.


Vad är målet med utbildningen?

– Det finns tre saker vi vill uppnå. En är att långsiktigt jobba för en bra bild av Svenska kyrkan i media. Svenska kyrkan har genom åren fått mycket dålig press som i väldigt hög grad bygger på okunskap och fördomar. Så tanken är att om tio år finns det någon på varje redaktion som vet någonting om kyrkan.

– En annan poäng är att försöka tänka kring kristen identitet i åldern 20–30, genom att fokusera på en liten men synlig målgrupp.

– Men det viktigaste – och det som gjorde att jag gick igång på projektet och flyttade till Sverige – är att vi försöker göra något åt det otroligt polariserade och destruktiva debattklimat som finns i media. Vi vill lära de här människorna att gå in i ett offentligt samtal med en tanke om ansvar för hela debatten, inte bara den egna positionen.


Är debattklimatet i Sverige mer polariserat än i Finland?

– Jag följer inte med debatten i Finland lika noggrant som jag följer den svenska, men i Sverige är den extremt polariserad. Den är mycket frän och folk skriver sådant de själva vet att inte är sant. Man förenklar saker in absurdum bara för att göra en poäng. Också medierna själva upplever det som en krissituation och är glada över att Svenska kyrkan försöker göra något åt det.

– Kanske det jag lärt mig av mina egna misstag är att man aldrig vinner någonting på att hacka på sådant som verkligen är genuint viktigt för människor. Foto: Matilda Audas Björkholm


Du har själv sysslat en del med opinionsbildning. Vilka diken har du trillat i?

– Kanske det jag lärt mig av mina egna misstag är att man aldrig vinner någonting på att hacka på sådant som verkligen är genuint viktigt för människor. Att gå i debatt eller konflikt leder inte så långt. Men klarar man av en mellanposition eller en tredje position kan man komma vidare.


Du sa att Svenska kyrkan dras med gamla fördomar. Men vår uppfattning i Finland är kanske att sekulariseringen i Sverige gått så långt att man glömt fördomarna mot kyrkan.

– Ja, så är det. Det är inte så att vi vänder en trend utan vi hoppar på en, och vill förlänga och förstärka den. I Sverige är det tudelat. Å en sidan är det väldigt många som börjar bli kulturchefer och kulturskribenter som hör till en generation som är betydligt positivare till kyrka och kristen tro än de som fanns där tidigare. Men sedan finns det en annan grupp som inte bara är ointresserad, utan inte vet ett dyft. I Finland har de flesta gått skriftskola och har någon slags personlig erfarenhet av kyrkan, bättre eller sämre.

– Finland är väldigt annorlunda. Där finns den gamla kulturradikalismen, och en massa människor med personliga, negativa erfarenheter av kyrkan är aktiva inom medierna. Där ligger Finland lite efter utvecklingen i Sverige. Men i Sverige är andlighet och specifikt kristendom – och till och med Svenska kyrkan – lite inne. Det har verkligen svängt. Kyrkan är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd. Också därför behövs den här utbildningen.

--------------

Patrik Hagman

GÖR: Teolog och författare. Projektledare för en utbildning för opinionsbildare i Svenska kyrkan.

FAMILJ: Hustrun Emma Audas, som också är teolog och jobbar som pilgrimspräst i Svenska kyrkan.

INTRESSEN: ”Jag är extrem kyrknörd: sjunger i kyrkokören, är kyrkvärd och sitter i församlingsråd. Jag försöker lära känna min nya hemstad Vadstena bättre.”


Läs Hagmans nya kolumn här: "Kyrkan måste våga vara den som går före i kampen mot distraktionerna"

Text: Sofia Torvalds
Foto: Matilda Audas Björkholm


Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00