Sune Alén har undervisat i religion och livsåskådning.
Sune Alén har undervisat i religion och livsåskådning.

Religion ska inte kunna väljas bort i grundskolan

religionsundervisning.

Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål.

16.3.2021 kl. 09:46

Sune Alén är mycket nöjd över att det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap kommer att stå på schemat i åländska skolor från hösten. Alla ska delta i ämnet, oberoende av samfund och åskådning (se KP 5/2021).

Alén är pensionerad lärare i religion och livsåskådning. Han började sitt yrkesverksamma liv som utbildad ungdomsledare inom församlingen. Han har också trettio år bakom sig som fackligt aktiv i Lärarförbundet.

– Grundskolan är en skola för alla, då ska vi inte ha ett ämne man kan välja bort för att i stället ha livsåskådning. Religion är ett otroligt viktigt ämne i dagens värld, med individualism, fanatism och konspirationsteorier.

– Om man ska tillägna sig religionsämnet utifrån konfession ser jag inte ämnet som vetenskapligt längre. Det är vårdnadshavarens uppgift att stå för den delen, inte skolans. Jag är lite kategorisk, men det viktiga för mig i det här är att det blir likvärdigt.

Det nya ämnet kommer inte att bestå av en jämn fördelning mellan alla världsreligioner och åskådningar.

– Vi kan inte blunda för att vi har en tusenårig kristen tradition på Åland och en femhundraårig luthersk tradition. Vi måste belysa situationen som den ser ut och kan inte undgå att kristendomen kommer att vara mer synlig kvantitativt.

Kan gemensamt bli ojämlikt?

På Åland har kommunerna inte erbjudit undervisning i minoritetsreligioner, som på fastlandet, och det skulle inte heller vara realistiskt med Ålands befolkningsunderlag, anser Alén. Han ser två vägar att gå.

– Ett likvärdigt ämne för alla, eller så släpper man det löst så alla får undervisning i sin egen religion, men då kan vi stryka det från skolschemat. Och då är vi tillbaka där kyrkan var för länge sedan, då man vakade över att det skulle bli så som kyrkan ansåg var bäst.

Det fanns divergerande åsikter i arbetsgruppen som tog fram förslaget till det nya ämnet.

– Men vi var rörande eniga om att vi inte vill ha många olika läroplaner för ett ämne.

En del elever från minoritetsreligioner vittnar om att de känt sig missförstådda eller som försvarare av den egna religionen när de deltagit i skolans religionsundervisning.

Hur ska ni undvika det i det nya ämnet?

– Det är en väldigt viktig fråga, och det är viktigt hur man som lärare lägger fram ämnet. Man bör vara medveten om vem man har i sin grupp, precis som man vet vilka inlärningssvårigheter vissa elever har.

– Det här fenomenet kan också hänföras till andra skolämnen. När olika politiska partier kommer upp sitter kanske en elev i klassen som har en politiskt aktiv förälder med extrema åsikter om invandrare. Den eleven måste behandlas med samma respekt som alla andra.

Om man ser till Finlands diskrimineringslag så nämns vissa diskrimineringsgrunder såsom kön, språk och religion, på det viset kunde man hävda att religion inte är helt likställt med till exempel geografi.

– Jag ser det inte alls på det sättet. Diskriminering betyder att man utsätts för påtryckning eller nedvärderande handling på grund av exempelvis hudfärg eller övertygelse. I konfessionslös undervisning ska det inte få förekomma. Jag ser det som mer diskriminerande att en person inte ska få den här kunskapen för att han eller hon tillhör en annan grupp.

– Jag är fullt medveten om att religion är en stark del av identiteten, men det är också andra saker vi tror på, som inte kan hänföras till religion.

Alén håller med om att undervisningen i religion på Åland också hittills i praktiken varit konfessionslös. Och han är inte oroad över de ökade kraven på lärarnas kompetens eller huruvida deras egen åskådning påverkar undervisningen.

– Vi har en synnerligen kompetent och behörig lärarkår. Lärarna är skyldiga att följa läroplanen, de har inte rätt att framhålla det de tycker är viktigt eller mindre viktigt.

– Det finns också läromedel, och vi måste satsa på fortbildning och att stöda varandra så det blir dialog och interaktion.

Representanter från minoritetsreligioner har inte varit remissinstans för lagförslaget om det nya skolämnet.

– Men engagera kan man göra också i efterhand, bjuda in personer från minoritetsreligioner till skolan och besöka olika samfund.

Läs mer:
https://www.kyrkpressen.fi/nyheter/59270-om-vi-bara-ser-pa-sverige-gar-vi-vilse.html

Ulrika Hansson


Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21