Generationsväxling i kyrkan

Ledare. De stora åldersklassernas reträtt från arbetslivet har börjat också i kyrkan och i dess högsta ledning.
26.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Inom en mycket kort tid har ärkebiskop Jukka Paarma, kanslichef Risto Junttila, biskopen i Helsingfors stift Eero Huovinen och kyrkostyrelsens ”utrikesminister” ecklesiastikrådet Risto Cantell meddelat att de går i pension.

Dessutom har kyrkan helt nyligen redan fått tre biskopar modell yngre: Seppo Häkkinen i S:t Michel, Matti Repo i Tammerfors och Björn Vikström i Borgå.

Till de nya blivande pensionärerna i kyrkans topp sällar sig en lång, lång rad kyrkoherdar, kaplaner, kantorer, diakonissor, kyrkvaktmästare och andra församlingsanställda. Samma gäller en stor grupp förtroendevalda. Hur stor återstår att se då nomineringarna inför församlingsvalet 2010 är klar. Och så har vi förstås också generationsskiftet på Kyrkpressen.

Det är alltså definitivt ingen överdrift att tala om generationsväxling i kyrkan. Men det är ingen orsak att överdriva den. Generationsväxlingen är lika naturlig och självklar som orsaken till den: alla blir äldre. Förändringar innebär i princip både hot och möjligheter och kyrkan är inte heller här något undantag. Allmänt taget kan man säga att hoten och möjligheterna är relaterade till val av person. Kort sagt bör man hitta rätt person för ett väntande uppdrag i en given tid. Verkligheten som arbetet ska utföras i och målsättningen med arbetet är ju givna faktorer. Frågan är därför vem som är bäst lämpad för jobbet. Detta gäller också i de fall arbetet går ut på att försöka forma en ny verklighet eller tillsammans med respektive beslutsfattare formulera ett nytt mål.

För dem som väljs till de centrala kyrkliga poster som är lediga nu och blir lediga under de kommande åren är utmaningarna många. Det gäller formerna för den kyrkliga verksamheten och det gäller innehållet i kyrkans förkunnelse och kommunikation. Med formerna avses det faktum att kyrkan med största sannolikhet tvingas se över sina strukturer bland annat och inte minst med tanke på de ekonomiska realiteterna. Med innehåll avses de teologiska spänningar som finns både i vår kyrka och i internationella, ekumeniska sammanhang.Hur de två utmaningarna påverkar varandra och den kyrkliga utvecklingen återstår att se.

I sämsta fall kan ekonomiska problem och sämre tider leda till pessimism och till en allt hårdare kamp om de knappare ekonomiska resurserna. Detta gäller inte minst de kyrkliga samfälligheterna och förhållandet mellan samfällighetens församlingar, men det gäller också frågor som har att göra med hur kyrkan centralt ska använda sina pengar. I bästa fall kan en försämrad ekonomi leda kyrkan och församlingarna tillbaka till en kärnverksamhet som i dag kanske inte alla gånger är eller uppfattas som klar och tydlig.

Mycket talar nämligen för att kyrkan och församlingarna i dag inte endast står inför ett generationsskifte utan också ett paradigmskifte. Och ett paradigmskifte betyder att man måste lära sig tänka på ett helt nytt sätt. Ur det perspektivet kan man säga att det kan vara en välsignelse att generations- och paradigmskiftet sker någorlunda samtidigt.

Å andra sidan gäller nog också här det gamla talesättet att lagom är bäst. En kyrklig förnyelse bör varken till form eller till innehåll lösgöras från den tradition som har gett och ger stadga och riktning åt verksamheten. Ju radikalare reformer som planeras, desto viktigare är det att de kan motiveras med och förankras i den kristna kyrkans lära, bekännelse och tradition.

Att reformera är i inte endast att omforma utan kan också vara att gå tillbaka, att återskapa.

I kyrkolagens två första pargrafer stadgas om kyrkans bekännelse och uppgift. Där sägs att ”den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som, grundande sig på Bibeln, är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i de lutherska bekännelseskrifterna”. Om uppgiften sägs att kyrkan ”i enlighet med sin bekännelse förkunnar kyrkan Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar också i övrigt för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan”.

Vad därutöver är behöver inte nödvändigtvis vara av ondo, men glöms grunden för och målet med den kristna kyrkan bort hjälper varken generationsskifte eller anpassning till nya paradigm. Då är loppet kört.

Stig Kankkonen



Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16