Ett dubbelt ledarskap

Ledare. Kyrkolagen är kortfattad i fråga om biskopens uppgifter. Den säger endast att ”biskopen leder förvaltningen och verksamheten i sitt stift samt övervakar församlingarna och prästerna”. 10.9.2009 kl. 00:00

Jan Lindström


Kyrkoordningen är mera mångordig. Den slår i sju punkter fast vad biskopen ska göra.
Försöker man säga det kort är biskopens skyldighet att värna om kyrkans enhet och främja fullgörandet av kyrkans uppgift i stiftet. 
Det ska biskopen göra genom att övervaka, stöda och vägleda stiftets präster och församlingar i allt från förkunnelse till personal- och ekonomiförvaltning.

I en del kommentarer i bis-
kopsvalsdebatten har det andliga ledarskapet betonats som något ädelt och stort medan det administrativa ledarskapet ibland framställts nästan som något på gränsen till onödigt och till och med föraktligt.
Men i vår kyrka är det alltså inte så. Biskopen ska tjäna kyrkans Herre och kyrkan både som andlig ledare och som administrativ ledare.

Vill man nödvändigtvis rangordna uppgifterna är det självklart den andliga herdeuppgiften som kommer först.
En kyrka kan organisatoriskt och språkligt vara hur välfungerande som helst, men saknas Anden och det andliga ledarskapet är kyrkan inte längre en kristen kyrka.
Men den kristna kyrkan har från första början varit en ordningens och inte en oordningens kyrka. Och ordning kräver regler och strukturer. Och därmed administrativt ledarskap.

Speciellt med tanke på Borgå stift framstår också det administrativa ledarskapet som ytterst viktigt.
Stiftet är en del av en kyrka med finska som majoritetsspråk och stiftets församlingar är allt oftare församlingar i samfälligheter där majoritetsspråket är finska.
I sådana förhållanden är strävanden att slå vakt om den språkliga och kulturella identiteten inte endast en organisatorisk fråga. Det är också fråga om att skapa en trygghet som gör det möjligt att både förkunna och leva ut sin tro på sitt modersmål.

I fråga om andligt ledarskap vore det ovist och orättvist att klart försöka rangordna Björn Vikström och Sixten Ekstrand.
Det andliga ledarskapet är ju inte kvantitativt utan kvalitativt och då är en jämförelse omöjlig mellan Vikströms ledarskap mera i det tysta och Ekstrands fler och mera framträdande uppdrag.  Även om det skiljer i kvantitet kan ju ledarskapet kvalitativt vara lika bra.
Det enda man egentligen kan säga är att det andliga ledarskapet hänger samman med teologisk syn och då landar vi igen på skalan liberal-konservativ.

I fråga om administrativt ledarskap är en rangordning däremot möjlig. Kandidaternas respektive meritförteckning visar att Ekstrands erfarenheter och kunskaper samt kontakter i stiftet och i helhetskyrkan är mera omfattande än Vikströms motsvarande.
Detta inte som en följd av att den ena skulle vara bättre eller sämre än den andra, utan på grund av de vägval de tidigare har gjort i sina liv.
Nu är det elektorerna som ska summera, bedöma och väga de två kandidaternas förutsättningar att framgångsrikt sköta ett andligt och administrativt ledarskap i Borgå stift.
Detta sker förhoppningsvis med både hjärta och hjärna. Att använda bägge torde nu också vara lättare än i första omgången. Så i synnerhet för de elektorer som inte fick den kandidat som de kände mest för till andra omgången.

Helt klar är redan nu att Borgå stift får en ny biskop. Om han heter Björn Vikström eller Sixten Ekstrand återstår däremot att se. Denna självklarhet tål att betonas eftersom besvikna elektorer kan överväga att rösta blankt eller helt låta bli att rösta.
Så gör emellertid endast de som struntar i att de sist och slutligen representerar församlingsborna och de som struntar i vem som nu väljer biskop och som därmed efter valet leder stiftet.
Sådana ansvarslösa elektorer har vi knappast i Borgå stift.
Stig Kankkonen



Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10