Hela livsbågen finns med i vården

Människa. – Det finns en andlig dimension hos alla människor, och den är en realitet i vården i dag. Men vi har inte alltid kunnat formulera den i ord eller göra den synlig, säger Katie Eriksson.
26.3.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm

Katie Eriksson uppskattar projekt av typen Kultur i vården och noterar att man allt oftare ser exempel på hur färg och form och arkitektur medvetet används för att stödja människans alla sinnen och därmed befrämja hälsa.

Detta faktum att människan är andlig får naturligtvis konsekvenser även för vårdvetenskapen. Katie Eriksson, professor vid Åbo Akademi, konstaterar att det är vårt ansvar inom vården att känna igen den andliga dimensionen, och därför är den också central i forskningsprogrammen. Varje människa bär på något heligt och okränkbart som hon vill värna om. Detta ethos utgör den plats inom människan där hon känner sig hemma därför att det är förenligt med den värdegrund som hon har. Det här gäller alla människor från alla kulturer.

– Vi använder ordet helighet med en viss försiktighet. En vetenskap ”äger” ofta vissa ord och skapar därmed specifika revir. Men det här vill jag vända mig mot: allt mänskligt hör till livet oberoende om det handlar om sjukvård, kyrka, forskning eller någon annan samhällssektor. Religionerna skiljer sig från varandra, men gör anden det?

Eriksson berättar att den andliga dimensionens betydelse i vården under de första åren vann genklang på institutioner där man vårdade svårt sjuka och döende människor. 

– Det finns många exempel på inbjudande kulturer som ger rum för de andliga värdena. I dag finns de i många olika sammanhang; inom cancervården i stort, på mödrarådgivningen, på ungdomsmottagningar – hela livsbågen blir inbegripen. Men tyvärr finns det också vårdkulturer som är hårda och instrumentella och i dem måste man som vårdare vara ganska modig för att spegla den andliga verkligheten.

Läs mera om Katie Eriksson och andligheten som resurs i vården, Kyrkpressen nr 13/09.

Magnus Lindholm



Mest läst

    samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

    SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

    den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

    Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

    Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

    ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

    PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

    STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

    BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

    domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

    Mest läst