När jag träffar Päivi Räsänen i hennes arbetsrum vid inrikesministeriet står lunchsmörgåsar på bordet. Hon har precis kommit hem från ett sammanträde i Bryssel och ska snabbt hinna få något i sig innan hon ska vidare till nästa åtagande. Päivi Räsänen är liten och späd, men framstår som allt annat än skör. Med en genomträngande blick och energisk hållning välkomnar hon mig.
Hon är en kontroversiell kvinna. För den stora allmänheten har hon gjort sig känd som en konservativ kristdemokrat som står upp för traditionella värden och inte tvekar att ge politiskt inkorrekta uttalanden. Men vem är kvinnan bakom den till synes hårdhudade inrikesministern och hur har hennes övertygelse formats?
– Tron väcktes i barndomsmiljön. Min pappa jobbade på centralfängelset i Konnunsuo i södra Karelen och hela familjen bodde i ett hus på fängelseområdet, berättar Päivi Räsänen.
Från sovrumsfönstret såg hon in i fångarnas celler. På femtiotalet fylldes de av både mördare och sexualförbrytare och många av fångarna var unga.
- Där fanns 15-åringar som såg ut som barn. Jag funderade redan som liten på ondskan och vad fångarna egentligen hade gjort för att förtjäna sitt straff.
Till fängelset kom regelbundet kristna förkunnare.
- Det hände sig också att fångar vid olika tillfällen berättade om sin situation, hur de kommit till tro och fått förlåtelse. Det var i fängelsemiljön som kristendomens kärnbudskap blev klart för mig. Jag insåg att ondskan också fanns inom mig, att jag själv lika gärna kunde ha hamnat i samma situation som fångarna. Men jag förstod också, redan i skolåldern, att det fanns ett förhållande mellan synden och nåden, att Jesus dött för våra synder - både för fångarnas och för mina.
Läs hela profilen i Kyrkpressen 42/2011.
