Det var i slutet av 1969 som Annika Nyström fattade sitt beslut och skrev ut sig ur kyrkan.
– Jag var inte negativ till kyrkan men den betydde ingenting för mig.
Annika, allmänt kallad Aicka, kommer från en ”jättesekulariserad” Helsingforsfamilj.
– Inte kristendomsfientlig, men kyrkan fanns bara inte med i bilden. Jag har efteråt tänkt att min mamma hade fullt upp av att klara av vardagen, det blev inte tid för mycket annat. Hon blev tidigt ensamförsörjare med två barn, gifte om sig när jag var sex år och så föddes min yngre bror. Samtidigt kämpade hon med sina juridiska studier och utbildade sig till domare. På äldre dagar, när hon fick tid för sig själv och tid att tänka, blev hon troende.
Efter skriftskolan fanns det en kort tid då Aicka läste Bibeln och var med i en kristen skolungdomsgrupp i Brändö, där hon gick i skola.
– Men det blev ingenting av det den gången. Jag fick heller ingen församlingskontakt. I själva verket visste jag inte ens till vilken församling jag hörde.
Annika Nyström ägnade inte tron många tankar efter utskrivningen, men när det första barnet föddes började hon tänka på dop.
– Det kändes plötsligt viktigt med dopet. Ett litet värnlöst barn borde döpas, tyckte jag. Jag hörde mig för i församlingen men fick nej, välsigna barnet kunde man, men inte döpa eftersom föräldrarna inte hörde till kyrkan. Så det blev en välsignelse och dopklänningen kläddes på lilla Maria. Jag tror att min åldersstigna svärfar aldrig märkte skillnaden och kanske var det lika bra. Sedan föddes Janne och igen ordnade vi en välsignelse.
– Bekanta familjer berättade för oss om Markus församlings barnklubb. Kom med, sa de och barnen ville förstås till klubben med de andra. Vi sade nog till att vi inte hörde till kyrkan, men det gick bra ändå, sade man. Vi blev inbjudna till familjegudstjänster och tyckte att vi skulle delta eftersom barnen var med i klubben, men något annat deltog vi inte i.
– Så småningom blev jag fundersam: Vad blir våra barn utan då vi inte hör till kyrkan? Missar de en stor bit av vårt lands kultur?
Läs hela profilen i Kp 42/2008.
