Problemen med problemet

Ledare. I Hufvudstadsbladet ingick nyligen en nyhetsartikel om det som betecknades som problemförsamlingar i Svenskfinland (25.5). Artikeln illustrerades med en karta där de här församlingarna fanns inprickade. 5.6.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

I ett par omgångar har tidningen fått förklara (försvara) sin artikel inklusive illustrationen. Det som framkommit under resans gång är dels att alla de nämnda församlingarna inte är problemförsamlingar, dels att de definierats som sådana av ”två kyrkliga källor” som inte närmare presenterats.Artikeln, kritiken den lett till och förklaringarna visar hur många problem som är förknippade med problemet som artikeln syftar på, som naturligtvis inte är något annat än det så kallade kvinnoprästmotståndet.

Ett problem som aktualiseras är det mått med vilket mer eller mindre allt kyrkligt förefaller bedömas i dag.

Enligt kyrkolagen ska all lära i kyrkan ”prövas och bedömas enligt Guds heliga ord”, men nu är det inte det måttet som används. Måttet i dag är inställningen till kvinnliga präster. Därmed kan en församling som kanske är rikt välsignad och har en aktiv, fruktbärande verksamhet betecknas som en problemförsamling om där verkar en präst som har frågetecken i marginalen då det gäller ämbetssyn.

Ett annat problem hänger samman med frågan vem som kan eller ska definiera och beskriva ämbetsproblemet och vem eller vilka som hörs.

Den aktuella artikeln i Hbl byggde på ett gemensamt ”vittnesbörd” av två bedömare, som listade de församlingar som sedan presenterades som problemförsamlingar. Njugghet i fråga om ”vittnen” karaktäriserar inte endast den aktuella artikeln. Den har tyvärr förekommit och förekommer också i allt för många andra sammanhang.

Resultatet har blivit att få personers bedömningar av få församlingars problem har gjort ämbetsfrågan till Problemet med stort P i kyrkan.

Ett tredje problem, som hänger samman med det föregående, är vad som förefaller vara ett utbrett ointresse att följa den gamla regeln ”audiatur et altera pars”, alltså regeln att också den andra parten bör höras.

Redan då den rapport presenterades som biskoparna sedermera byggde sin redogörelse i ämbetsfrågan på märktes detta. Rapporten innehöll också en avvikande åsikt, men en presentation av den tilläts inte i samband med presskonferensen där rapporten presenterades.

Med facit i hand kan man säga att denna inställning i hög grad kommit att prägla debatten och i synnerhet debattklimatet.

Allt detta har lett till att ämbetsfrågan är ett i det närmast groteskt förstorat problem som sätter sin prägel på den kyrkliga verksamheten, på allt från samtal inför prästvigning till kyrkoherdeval.

Den fråga man följaktligen allmänt och förståeligt nog ställer är hur man ska bli kvitt problemet.

Men är det kanske trots allt fel fråga? Hur skulle det vara om man i stället accepterade den situation vi har och frågade hur man ska leva med de utmaningar som skillnaderna i ämbetssyn onekligen medför.

Fokuseringen bör då flyttas från en listning av problemen till en kartläggning av möjliga vägar framåt. Var vi är har alla till lust och leda fått beskrivet. Vart vi vill komma och hur vi ska komma dit är i hög grad outforskat.

I praktiken innebär detta att företrädarna för de olika uppfattningarna måste kliva upp ur sina respektive skyttegravar, närma sig varandra och i respekt för varandras övertygelser fråga var man kan mötas och hur. Och det innebär beredskap att tänka sig kompromisser.

Konstaterar man att ett möte som kan accepteras av bägge inte är möjligt är det dags att gå skilda vägar.

Så här kan det inte fortsätta. Åtminstone det torde alla kunna vara överens om.

Stig Kankkonen



SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29