Problemen med problemet

Ledare. I Hufvudstadsbladet ingick nyligen en nyhetsartikel om det som betecknades som problemförsamlingar i Svenskfinland (25.5). Artikeln illustrerades med en karta där de här församlingarna fanns inprickade. 5.6.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

I ett par omgångar har tidningen fått förklara (försvara) sin artikel inklusive illustrationen. Det som framkommit under resans gång är dels att alla de nämnda församlingarna inte är problemförsamlingar, dels att de definierats som sådana av ”två kyrkliga källor” som inte närmare presenterats.Artikeln, kritiken den lett till och förklaringarna visar hur många problem som är förknippade med problemet som artikeln syftar på, som naturligtvis inte är något annat än det så kallade kvinnoprästmotståndet.

Ett problem som aktualiseras är det mått med vilket mer eller mindre allt kyrkligt förefaller bedömas i dag.

Enligt kyrkolagen ska all lära i kyrkan ”prövas och bedömas enligt Guds heliga ord”, men nu är det inte det måttet som används. Måttet i dag är inställningen till kvinnliga präster. Därmed kan en församling som kanske är rikt välsignad och har en aktiv, fruktbärande verksamhet betecknas som en problemförsamling om där verkar en präst som har frågetecken i marginalen då det gäller ämbetssyn.

Ett annat problem hänger samman med frågan vem som kan eller ska definiera och beskriva ämbetsproblemet och vem eller vilka som hörs.

Den aktuella artikeln i Hbl byggde på ett gemensamt ”vittnesbörd” av två bedömare, som listade de församlingar som sedan presenterades som problemförsamlingar. Njugghet i fråga om ”vittnen” karaktäriserar inte endast den aktuella artikeln. Den har tyvärr förekommit och förekommer också i allt för många andra sammanhang.

Resultatet har blivit att få personers bedömningar av få församlingars problem har gjort ämbetsfrågan till Problemet med stort P i kyrkan.

Ett tredje problem, som hänger samman med det föregående, är vad som förefaller vara ett utbrett ointresse att följa den gamla regeln ”audiatur et altera pars”, alltså regeln att också den andra parten bör höras.

Redan då den rapport presenterades som biskoparna sedermera byggde sin redogörelse i ämbetsfrågan på märktes detta. Rapporten innehöll också en avvikande åsikt, men en presentation av den tilläts inte i samband med presskonferensen där rapporten presenterades.

Med facit i hand kan man säga att denna inställning i hög grad kommit att prägla debatten och i synnerhet debattklimatet.

Allt detta har lett till att ämbetsfrågan är ett i det närmast groteskt förstorat problem som sätter sin prägel på den kyrkliga verksamheten, på allt från samtal inför prästvigning till kyrkoherdeval.

Den fråga man följaktligen allmänt och förståeligt nog ställer är hur man ska bli kvitt problemet.

Men är det kanske trots allt fel fråga? Hur skulle det vara om man i stället accepterade den situation vi har och frågade hur man ska leva med de utmaningar som skillnaderna i ämbetssyn onekligen medför.

Fokuseringen bör då flyttas från en listning av problemen till en kartläggning av möjliga vägar framåt. Var vi är har alla till lust och leda fått beskrivet. Vart vi vill komma och hur vi ska komma dit är i hög grad outforskat.

I praktiken innebär detta att företrädarna för de olika uppfattningarna måste kliva upp ur sina respektive skyttegravar, närma sig varandra och i respekt för varandras övertygelser fråga var man kan mötas och hur. Och det innebär beredskap att tänka sig kompromisser.

Konstaterar man att ett möte som kan accepteras av bägge inte är möjligt är det dags att gå skilda vägar.

Så här kan det inte fortsätta. Åtminstone det torde alla kunna vara överens om.

Stig Kankkonen



NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31

SAMKÖNADE ÄKTENSKAP. Kyrkomötet nådde inte tre fjärdedelsmajoritet bakom biskoparnas kompromissförslag. 8.5.2025 kl. 16:54

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00

TV-REPORTAGE. Att tvinga någon att förbli i ett äktenskap kan vara straffbart, säger juridikprofessor i Svenska Yles program Spotlight. 30.4.2025 kl. 10:48

SAMKÖNAD VIGSEL. Åtta år efter att samhället införde regnbågsvigsel ska det evangelisk-lutherska kyrkomötet brottas med saken igen. 29.4.2025 kl. 11:57

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00