”Folk förstår inte vad prästen säger”

SPRÅK.

Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn.

8.12.2025 kl. 13:17

Allt fler finskspråkiga präster jobbar numera inom Borgå stift. Den språkliga mångfalden uppfattas av de flesta som en rikedom, men det riktas också kritik mot bristfälliga språkkunskaper och en förfinskning av det svenska kyrkolivet.

– Det har förekommit fall där folk i en svensk församling inte har förstått vad prästen säger. En del av dem har vänt sig till en svensk församling i grannkommunen för att få en förrättning på svenska, säger en källa som Kyrkpressen har talat med.

På grund av frågans känsliga och eldfängda natur låter Kyrkpressen anonyma källor komma till tals i denna artikel.

– Vår statistik visar att endast sju till åtta finskspråkiga präster tjänstgör vid svenska församlingar i Borgå stift för närvarande, säger Mia Anderssén-Löf, stiftsdekan på domkapitlet vid Borgå stift.


Stora svenska språkprovet

Enligt domkapitlets språkkrav måste alla finskspråkiga präster, som har en ordinarie tjänst vid en svensk församling, avlägga det stora svenska språkprovet.

– Det är ett krav som vi inte tummar på, säger Anderssén-Löf.

Om det däremot rör sig om ett vikariat eller någon som har en tillförordnad befattning går det att bevilja undantag.

– Församlingen och domkapitlet kan tillsammans avgöra när man kan frångå de språkliga behörighetskraven, säger Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Domkapitlet saknar aktuell statistik på det totala antalet finskspråkiga präster som för närvarande har tidsbundna avtal och inte har avlagt det stora svenska språkprovet.


– Det är svårt att rekrytera svenskspråkiga präster, säger Kira Ertman. FOTO: ARKIV/SOFIA TORVALDS


Vid Esbo svenska församling är just nu två av sex präster finskspråkiga. Enligt Kyrkpressens uppgifter har en av församlingens präster gått över till finska i ett viktigt samtal om en förrättning med församlingens medlemmar. Anledningen till språkbytet var knaggliga kunskaper i svenska.

– Den feedbacken har inte nått mina öron. Det är svårt att bemöta kritiken då jag inte vet vad som har hänt, säger Kira Ertman, kyrkoherde i Esbo svenska församling.

Enligt Ertman har domkapitlet beviljat dispens för en av församlingens vikarierande präster som än så länge inte har avlagt det stora svenska språkprovet.

– Det är ytterst svårt att rekrytera behöriga svenskspråkiga präster i Borgå stift eftersom tillgången är så begränsad, säger Ertman.

Problemen att få svensk service vid Esbo svenska församling väcker ont blod.

– Borgå stifts existensberättigande handlar ju om rätten att utöva sin tro på sitt svenska modersmål. Om det inte går att få betjäning på svenska i en svensk församling måste nuvarande praxis ses över, säger en källa.


Vill inte peka finger

Vid domkapitlet i Borgå stift är man inte förvånad över att språkmuren spelar spratt med församlingsmedlemmarna på olika håll i Svenskfinland.

– Jag har hört om dylika fall, men jag vill inte peka finger på de församlingar det rör sig om. Det vore inte rättvist att peka ut någon. Jag förstår att det känns otryggt om man inte är säker på att man blir förstådd. Så kan det förstås också vara även om man har samma modersmål, säger Anderssén-Löf.


Varför söker allt fler finskspråkiga präster sig till svenska församlingar?

– Det är mycket lättare att få en tjänst på svenskt håll. Konkurrensen om jobben i svenska församlingar är inte lika hård som i de finskspråkiga stiften. En lediganslagen prästtjänst vid en finskspråkig församling kan ha omkring 30–40 sökande medan svenska församlingar sällan får fler än fem ansökningar per tjänst.


Råder det brist på behöriga svenskkunniga präster i Borgå stift?

– Nej, vi har en balanserad situation för tillfället. Vi har mig veterligen få obesatta prästtjänster inom Borgå stift just nu. Men läget kommer att förändras snabbt. Omkring 40 procent av alla präster i Borgå stift kommer att gå i pension inom tio år.


Dålig återväxt i Åbo

Trots stora framtida rekryteringsbehov är återväxten inte tryggad. Allt färre studerar teologi vid Åbo Akademi, vilket kan bädda för problem.

– Vid sidan av Åbo Akademi har vi en tillströmning av teologer från Helsingfors universitet och Itä-Suomen yliopisto. Och så rekryteras en del präster som har tjänstgjort i Sverige, säger Anderssén-Löf.

Den språkliga balansgången mellan finska och svenska har slagit rot också vid Åbo Akademi.

– Omkring 25 procent av dem som pluggar teologi vid Åbo Akademi har finska som modersmål. Jag har hört att man har varit tvungen att övergå till finska i undervisningen i vissa situationer då studenternas svenska är alltför svag, säger en källa.


”Svenskan blir aldrig mitt modersmål”

Anne Koivula har jobbat som församlingspastor i Petrus församling i Helsingfors i sju år. Hon har finska som modersmål och är medveten om den språkliga friktion som har bubblat till ytan vid en del svenska församlingar.

– Jag har blivit väl mottagen i Petrus församling. Svenskan blir aldrig mitt modersmål, men jag gör så gott jag kan, säger Koivula.




Anne Koivula efterlyser mentorskap och kollegialt stöd. FOTO: HELSINGFORS FÖRSAMLINGAR


Hon medger utan omsvep att det har varit svårt att bli bekant med den bibliska och sakrala terminologin på svenska.

– Jag hittar inte de verbala nyanserna på svenska alla gånger. Jag försöker kompensera för det med gester och omskrivningar. Jag hoppas att folk visar mig nåd då de ser att jag försöker mitt bästa.

Koivula efterlyser mentorskap och kollegialt stöd i de församlingar där språkmuren vållar problem.

– Även om svenskan inte är perfekt så kan en präst vara bra på många andra sätt. Det är kyrkoherdens uppgift att backa upp sina anställda och hjälpa dem så att de har de förutsättningar att klara av sina arbetsuppgifter.


Hur ska vi tackla språkförbistringen i Borgå stift?

– Det här är inte något man löser på stiftsnivå. Det är i församlingarna som problemen ska lösas. För mig personligen är det en rikedom att få jobba på svenska. Jag är tacksam för att jag är en del av den finlandssvenska gemenskapen.

Text: Mikael Sjövall


diakoni. Jessica Emaus blir ny inspiratör och koordinator för diakoniarbetet i Borgå stift. Hon har sett jobbet inifrån, i både söder och norr. 16.4.2026 kl. 19:00

religion. Det här ser ut som kristendom, här hänvisar man till kristendom, men det här är inte kristendom, säger Joel Halldorf om Donald Trumps och populistpartiernas version av kristendomen. – Det hoppas jag präster och pastorer blir tydliga kring. 16.4.2026 kl. 08:41

Teologi. – Om möjligt, välsigna med ögonen, säger Erik Vikström, 84 år, tidigare biskop för Borgå stift. Erik Vikström beskriver välsignandet som en slags livsstil, något vi är framför något vi gör. 15.4.2026 kl. 20:58

Kolumn. ”Jag tänker att Gud är betydligt generösare med sina välsignelser än vad många tror och förstår.” 15.4.2026 kl. 20:51

renovering. Sju kyrkor i stiftet fick renoveringspengar ur kyrkans gemensamma rikskassa. 15.4.2026 kl. 13:04

LEDIGA TJÄNSTER. På onsdagen gick ansökningstiden ut till fyra kyrkoherdetjänster runt om i stiftet. Samtliga lediganslagna tjänster fick sökande. 15.4.2026 kl. 12:42

DATASÄKERHET. Om kyrkoherden skickar mejl och ber om hjälp med att brådskande skaffa presentkort för en uppvaktning – släng mejlet. Det är sannolikt nätfiske. 14.4.2026 kl. 15:29

Personligt. Kristian Östman har aldrig brytt sig om pengar – innan han fick ett överflöd. – Att avsaknaden av inkomstbringande arbete skulle få sådana här konsekvenser, det hade jag inte räknat med. 13.4.2026 kl. 20:01

baptism. För drygt två år sedan tog Ida-Maria Björkqvist ett steg i tro och sade upp sin fasta tjänst på Yle för en tidsbestämd projektanställning inom baptistsamfundet. Gud svek henne inte. Nu leder hon hela samfundet. 13.4.2026 kl. 13:14

religionsundervisning. Ekumeniska Rådet i Finland, som representerar kristna kyrkor och samfund säger nej till undervisningsministeriets förslag om ett gemensamt åskådningsämne. 10.4.2026 kl. 16:08

HETS MOT FOLKGRUPP. Päivi Räsänen fortsätter efter sin HD-dom att vara en front­figur för dem som anser att hets- och hatpratslagarna i Europa är skadliga. 9.4.2026 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. I år är det dags för ett nytt församlingsval. Själva valet sker först under hösten 2026, men i församlingarna har förberedelserna redan rullat igång. Här och där dyker affischer upp med kyrkans logo och en uppmaning om att göra sin röst hörd. Men vad är det egentligen vi ska rösta om – vad är församlingsvalet? 24.3.2026 kl. 15:35

kyrkoherdeval. Domkapitlet i Borgå har ledigförklarat hela fem kyrkoherdetjänster i stiftet, meddelar domkapitlet. 7.4.2026 kl. 12:26

IKONER. Pandemin i början av 2020-talet blev en parentes som förde in många på nya spår i livet. Musikern Frank Berger i Sankt Karins började måla ikoner. I dag är det hans lilla veckoandakt – på Arbis. 4.4.2026 kl. 10:00

historia. Museipedagogen Martin Backman-Witting sammanfattar 1800-talets firande på påsklördagsnatten i ett ord: röjigt. Han har undersökt påsken i allmogekulturen. 1.4.2026 kl. 19:01

diakoni. Jessica Emaus blir ny inspiratör och koordinator för diakoniarbetet i Borgå stift. Hon har sett jobbet inifrån, i både söder och norr. 16.4.2026 kl. 19:00

religion. Det här ser ut som kristendom, här hänvisar man till kristendom, men det här är inte kristendom, säger Joel Halldorf om Donald Trumps och populistpartiernas version av kristendomen. – Det hoppas jag präster och pastorer blir tydliga kring. 16.4.2026 kl. 08:41

Teologi. – Om möjligt, välsigna med ögonen, säger Erik Vikström, 84 år, tidigare biskop för Borgå stift. Erik Vikström beskriver välsignandet som en slags livsstil, något vi är framför något vi gör. 15.4.2026 kl. 20:58

Kolumn. ”Jag tänker att Gud är betydligt generösare med sina välsignelser än vad många tror och förstår.” 15.4.2026 kl. 20:51

renovering. Sju kyrkor i stiftet fick renoveringspengar ur kyrkans gemensamma rikskassa. 15.4.2026 kl. 13:04