I vår tuffa, finska kultur tänker vi ofta att tiden läker alla sår, och att jobbiga saker som vi möter gör oss starkare. På finska heter det "mikä ei tapa, se vahvistaa". Detta är naturligtvis alldeles sant i den utsträckningen att vi formas genom det vi möter, och olika svårigheter kan bl.a. hjälpa oss att uppskatta livet, och i bästa fall hjälper det oss att lita på Gud och Hans omsorg. Det finns dock ett stort MEN. Detta är nämligen inte en process som alltid fungerar lika och som skulle göra det alldeles av sig själv. Det kräver en hel del medveten bearbetning att bemästra våra motgångar på ett konstruktivt sätt. Annars kan det hända att vi lämnar med olika sår och trauman som vi kan bära på hela livet.

Att bara bita ihop och stänga ute känslorna när t.ex. någon nära anhörig dör eller blir svårt sjuk är inte en bra lösning - att borttränga och stänga ute känslorna är aldrig en bra lösning. Det kan resultera i en bitterhet och bundenhet som begränsar oss i värsta fall livet ut. Vårt mångfasetterade psyke kan reagera på olika sätt, men utfallet blir väldigt sällan gott när man bygger murar istället för att vara ärlig.  Låt murarna falla. Det är Guds budskap till oss alla. Oavsett om du är mitt inne i en sorgeprocess just nu, eller om du vet att du från förr bär på oläkta sår så vill Herren omsluta dig med sin kärlek, hela dig och återupprätta dig. Dagens psykologi kan förklara mycket och hjälpa oss att bemästra en hel del saker, men ingen känner oss så bra som vår Skapare. Han vet precis vad vi behöver och vill dessutom väldigt gärna ge det åt oss! Det fantastiska är att Gud inte är beroende av tid och rum, utan för Honom är det inget problem att de sår du bär på är resultatet av något som hände för fem, tio eller trettio år sedan. Det vi behöver göra är att vi ödmjukar oss inför Herren, är ärliga med Honom (Han vet ändå allt så det är ingen idé att försöka hålla något undan...) och ber om Hans hjälp. När vi inte mera försöker klara oss själva eller åtminstone lite hjälpa till så ger vi ansvaret åt Gud, och vi ger så att säga grönt ljus åt Honom att verka i oss.  Om du vill kan du gärna be en bön i stil med denna: "Herre, om det finns något som beränsar mig och som du vill hela, så visa det för mig". OBS! JAG VARNAR DIG: när jag själv bad denna bön var det som om jag bytt kanal på tv - plötsligt började Herren visa en massa minnesbilder och olika situationer där jag hamnat ut för saker som på ett eller annat sätt lämnat sår, och Han ville hela allt det som var söndrigt och sjukt. Jag påstår inte att jag på något vis är färdig med den processen, inte alls, men jag vet att jag kommit en bit på vägen och det är bara Guds  nåd. Han vill göra DIG fri, fri att leva det liv Han planerat för dig, utan de feluppfattningar som du har om dig själv eller vad det nu kan handla om. Ordet lovar att "sanningen skall göra er fria" (Joh 8:32), och "om nu Sonen gör er fria blir ni verkligen fria" (Joh 8:36). Förtrösta på det budskapet och våga kasta dig i Faderns öppna famn. Han möter dig med en kärlek utan like, och i Hans händer blir allt nytt. Även det som ser att vara bara ruiner.

"Ja, HERREN tröstar Sion, han ser med medlidande på alla dess ruiner. Han gör dess öken lik Eden, dess ödemark lik HERRENS lustgård. Fröjd och glädje skall höras därinne, tacksägelse och lovsångs ljud." (Jes 53:1)