Måste kroppen få så mycket uppmärksamhet? frågar Monica Ålgars.
Måste kroppen få så mycket uppmärksamhet? frågar Monica Ålgars.

Monica Ålgars: "Vår relation till vår kropp är lika mångbottnad och komplicerad som vår relation till vårt psyke"

Kroppen.

Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den?

28.4.2021 kl. 00:00

När vi är bebisar upplever vi hela världen genom vår kropp. Vi har inget språk, och alla våra känslor är kroppsliga.

– Relationen till vår kropp utvecklas i relation till andra, säger Monica Ålgars, som är psykolog och psykoterapeut specialiserad på ätstörningar.

Sedan lär vi oss prata och förstå vad andra säger till oss. Vi lyssnar. Hur pratar våra föräldrar om vår kropp? Hur pratar de om sina egna kroppar, och om andras? Hur pratar våra kompisar om sina kroppar, och om vår?

– Puberteten och tonåren är en svår tid för många när det gäller relationen till den egna kroppen. Också barn funderar mycket på sina kroppar. Redan sex–åttaåringar kan känna att de är för tjocka eller att de inte ser ut som de skulle vilja göra.

Vi lever i ett visuellt samhälle som hela tiden sänder ut bilder på andra människors kroppar – ofta vackra och perfekta kroppar. De bilderna formar barnen idag.

– De krav som ställs på barn över huvudtaget är ganska hårda.

Föräldrarna har en viktig roll när det gäller att forma barnens kroppsbild. Det handlar inte bara om hur de pratar om barnets kropp, utan om allas kroppar.

– Upprätthåller vi ett klimat där vi hela tiden kommenterar och kritiserar andras kroppar: titta nu på grannen, hon ser ut si och så. Lär vi ut att kroppar finns till för att bedömas och kritiseras?

"Upprätthåller vi ett klimat där vi hela tiden kommenterar och kritiserar andras kroppar: titta nu på grannen, hon ser ut si och så. Lär vi ut att kroppar finns till för att bedömas och kritiseras?"


Vad kan kroppen göra?

De flesta av oss kämpar, åtminstone tidvis, med vår kroppsbild. Det är bra att stanna upp och reda ut vilka tankar vi har om vår kropp, och på vilket vis vi bedömer den.

– Vi kan ha helt automatiska tankar som snurrar på: jag är för x, y eller z, eller jag borde vara mer x, y eller z. Varifrån kommer tankarna? Hur har de utvecklats under vårt liv? Finns det något annat sätt att se på saken?

Monica Ålgars säger att vi också kan tänka på hur vi behandlar vår kropp. Om vi har stora problem med vår kroppsbild har vi ofta ganska dålig kontakt med vår kropp. Vi vet inte vad vi mår bra av, och vad som skulle kännas bra för kroppen.

– Då kan vi fundera på i hurdana situationer det känns bra att vara i sin kropp. Hur skulle vi kunna ta hand om den bättre?

Kanske vi kan göra en sociala medier-städning och sopa bort allt sådant som får oss att må dåligt.

– Kanske vi kan försöka bryta värderarperspektivet och i stället fråga oss hur kroppen känns, vad den kan, och vad vi kunde göra med den.





När kroppen betyder för mycket

Vår kropp och vårt psyke är inte så lätt att spjälka upp i två skilda delar. Problem med självförtroende och självbild brukar leda till dålig kroppsbild, och tvärtom.

– Om man har problem med kroppsbilden kan den kapa en för stor bit av hur vi definierar vårt egenvärde. Vi har kanske svårt att se att det har någon betydelse att vi klarar vårt jobb bra eller har goda, nära relationer – i stället bestämmer vi vårt egenvärde utifrån vår vikt och kroppsform.

Monica Ålgars konstaterar att vi på den senaste tiden pratat mycket om kroppspositivitet. Tanken är god: alla kroppar duger som de är och är vackra.

– Men det förs också en diskussion om hur mycket vi egentligen ska prata om de här arma kropparna. Det är så otroligt mycket fokus på kroppen hela tiden. Älskar vi dem och älskar vi dem inte och är den här kroppen bra … Kunde vi fundera mer på vad annat vi är än vår kropp?


Det svåra åldrandet

Även om tonåren är kroppsångestens glansperiod väcker också åldrandet ångest hos många.

– Vi lever i en tid då alla borde de ut som 35 livet ut.

Så i stället för att kasta oss in i den stora rynkdiskussionen med våra vänner kunde vi kanske försöka slå hål på tanken att kroppar är till för att hela tiden kommenteras och värderas.

– Tänk på kvällstidningarnas ”stjärnan du inte skulle känna igen idag”. Det måste vara förfärligt svårt att åldras som kändis. Det blir en dubbelbestraffning: åldras man normalt får man ett ”nu skulle ingen känna igen henne” och gör man ett ingrepp blir man straffad med ”vad har hänt med hennes ansikte?”. Det finns tydligen bara ett korrekt sätt att åldras på: små skrattrynkor kring ögonen och vackert silverhår.

Monica Ålgars konstaterar också att det inte kan vara ett krav att vi ska älska våra kroppar. Relationen till den egna kroppen är en djup och svår fråga, och inget man ska känna press för.

– Målet behöver inte vara att älska varenda centimeter. Ibland kan målet vara att stå ut med sin kropp, eller att tolerera den. Det ska inte bli en prestation: ett, två, tre, nu ska jag älska mina lår!

Kroppens berättelse hör ihop med vår känslohistoria. Många bär på ett tungt bagage.

– Jag tänker att även om man inte skulle älska sin kropp, även om man skulle ha ganska tungt i den, kan man ändå behandla sig själv bättre. Med tiden börjar man kanske tycka om den lite mer, men det är inget krav. Kanske det är nog att lyssna på vad den vill när man frågar vad den skulle behöva.

Text: Sofia Torvalds


KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23