Kom, ett av de vackraste orden

Kolumn.

Under en vandring i skogen kom jag att fundera en del på allt det negativa vi matats med under den senaste tiden. Det är inte bara viruset som tär på våra själar utan också alla de nyheter som irriterar och som tenderar att stjäla vår glädje och vårt livsmod i den här tiden. Stormakternas kamp, unga mänskor som gör varandra så illa att liv släcks, listan kunde göras lång.

3.3.2021 kl. 05:59

Även om jag hör till den yrkesgrupp som fått hålla igång en del grupper och på det sättet ändå mött unga i skriftskolan och hjälpledarskolningen, så har min själ också oroats ibland.

Där i skogen på promenaden och i tjejgruppen med mina gymnasieflickor så har vi funderat på vad det är vi saknar mest och det kan sammanfattas i ordet: KOM!

Att inte få säga: ”kom” eller ”välkommen” är som ett stort hålrum, som skapar tomhetskänsla. Visst är det bra att kunna träffa någon vän eller till och med ses i den lilla gruppen, men vår kallelse och vår längtan är gemenskap. Han som kallar är gemenskap.

”Kom alla ni som törstar”

”Kom med mig till en öde plats och vi kan vara ensamma och vila er lite”

”Kom, alla ni som är tyngda av bördor, jag ska ge er vila”

”Kom och följ mig”

”Kom, bordet är dukat”

Flickorna och jag var överens om att det vi mest saknar nu är kvällsmässa med nattvard. Att få höra: ”Kom, allt är redo”, att få samlas vid altarrundeln och höra ”För dig”!

I alla tider har kyrkan fått vara den plats där mänskor samlats för att hämta styrka och kraft i gemenskapen kring ordet och nattvarden när livet känts motigt och svårt. Nu när den möjligheten inte ges oss så blir vi vingklippta och känner inte att vi, som det står i Jesaja, kan hämta den styrkan och få vingar som örnarna, som flyger utan att mattas. Vi mattas och längtar efter den gemenskapen: Kom!

Varje ”kom” i den här världen är inte en inbjudan till god gemenskap, tyvärr. Det finns så många ”kom” som lockat mänskor in i dåliga relationer, där man i stället trasats sönder och livet mist både ursprungsmening och hopp. En del av de ”kom” vi mötts av har varit frestelser som glänste på ytan men som lämnade oss i en bottenlös olust.

Många är vi som känt att vi i nattvarden möts av en helande gemenskap, att han som säger: ”Kom till mig” verkligen bjuder oss sin förlåtelse, frid o mening. På djupet! Då vi upptäckt det så börjar vi längta ännu mer efter att kunna säga: ”Välkommen”. Nu får vi hjälpas åt i vår väntan och längtan. Vi håller ut lite till.

Maria Lassila är ungdomsarbetsledare i Pedersöre.

Maria Lassila


SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00