Kom, ett av de vackraste orden

Kolumn.

Under en vandring i skogen kom jag att fundera en del på allt det negativa vi matats med under den senaste tiden. Det är inte bara viruset som tär på våra själar utan också alla de nyheter som irriterar och som tenderar att stjäla vår glädje och vårt livsmod i den här tiden. Stormakternas kamp, unga mänskor som gör varandra så illa att liv släcks, listan kunde göras lång.

3.3.2021 kl. 05:59

Även om jag hör till den yrkesgrupp som fått hålla igång en del grupper och på det sättet ändå mött unga i skriftskolan och hjälpledarskolningen, så har min själ också oroats ibland.

Där i skogen på promenaden och i tjejgruppen med mina gymnasieflickor så har vi funderat på vad det är vi saknar mest och det kan sammanfattas i ordet: KOM!

Att inte få säga: ”kom” eller ”välkommen” är som ett stort hålrum, som skapar tomhetskänsla. Visst är det bra att kunna träffa någon vän eller till och med ses i den lilla gruppen, men vår kallelse och vår längtan är gemenskap. Han som kallar är gemenskap.

”Kom alla ni som törstar”

”Kom med mig till en öde plats och vi kan vara ensamma och vila er lite”

”Kom, alla ni som är tyngda av bördor, jag ska ge er vila”

”Kom och följ mig”

”Kom, bordet är dukat”

Flickorna och jag var överens om att det vi mest saknar nu är kvällsmässa med nattvard. Att få höra: ”Kom, allt är redo”, att få samlas vid altarrundeln och höra ”För dig”!

I alla tider har kyrkan fått vara den plats där mänskor samlats för att hämta styrka och kraft i gemenskapen kring ordet och nattvarden när livet känts motigt och svårt. Nu när den möjligheten inte ges oss så blir vi vingklippta och känner inte att vi, som det står i Jesaja, kan hämta den styrkan och få vingar som örnarna, som flyger utan att mattas. Vi mattas och längtar efter den gemenskapen: Kom!

Varje ”kom” i den här världen är inte en inbjudan till god gemenskap, tyvärr. Det finns så många ”kom” som lockat mänskor in i dåliga relationer, där man i stället trasats sönder och livet mist både ursprungsmening och hopp. En del av de ”kom” vi mötts av har varit frestelser som glänste på ytan men som lämnade oss i en bottenlös olust.

Många är vi som känt att vi i nattvarden möts av en helande gemenskap, att han som säger: ”Kom till mig” verkligen bjuder oss sin förlåtelse, frid o mening. På djupet! Då vi upptäckt det så börjar vi längta ännu mer efter att kunna säga: ”Välkommen”. Nu får vi hjälpas åt i vår väntan och längtan. Vi håller ut lite till.

Maria Lassila är ungdomsarbetsledare i Pedersöre.

Maria Lassila


kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59