I slutet av 1990-talet gjordes survey-undersökningar i en rad Europeiska länder. Bland de påståenden som ställdes fanns denna om gudsbilder: ”Jag tror att Gud är något som finns inne i varje person, inte något som finns där ute någonstans”.
– Undersökningens resultat speglar en intressant förskjutning i gudsbilden från en transcendent(frånvarande/bortom) till en immanent(närvarande/inneboende) gud. Religionen individualiseras, vilket kan medföra en avtraditionalisering, ett minskat beroende av dogmatiska låsningar, en öppning för pluralistisk mångfald.
Det här säger Antoon Geels som är emeritusprofessor i religionshistoria med religionspsykologi vid Lunds universitet (Centrum för teologi och religionsvetenskap).
Han vill argumentera för något som han kallar för en ”glokal” spriritualitet.
– Det är en kombination av orden lokal och global. Man utgår från sin egen tradition och öppnar sig för andra verklighetsuppfattningar eller livstolkningar.
– Problemet är att vi tenderar att tänka och handla enligt mönstret vi-och-dom istället för bara vi. Att göra upp med vi-och-dom tänkandet är därför en grannlaga uppgift.
Geels nämner exempel på gemensamt tankestoff som finns både i alla stora världsreligioner och i den nya spiritualiteten.
– För det första tanken på gudomlig immanens, att Gud är närvarande i allt, för det andra att denna inneboende kraft kan förverkligas av människan genom andlig mognad. För det tredje en symbolisk och allegorisk syn på heliga skrifter och för det fjärde jämlikhet.
Det universalistiska budskapet är överordnat
Geels säger att den nyandliga gudsbilden är mycket vanlig inom mystiken: Gud är i världen och samtidigt bortom den.
– Det är vad många av den klassiska mystikens representerar länge har hävdat. Det finns med andra ord paralleller mellan äldre mystik och nutida andlighet.
Från den judiska traditionen lyfter Geels fram Rabbi Abraham Isak Kook (1865-1935) som försökte bygga broar mellan religionerna.
– Enligt Isak Kook är det universalistiska budskapet överordnat. Andliga sanningar är så omfattande, så rikhaltiga, att det är omöjligt att uttrycka dem genom en enda religion, ett enda prisma. Alla mänskliga sanningar är partiella, glimtar av en verklighet som vi aldrig till fullo kan bli varse. Alla absoluta sanningsanspråk avvisas av rabbi Kook.
Geels menar att de olika religionerna, eller visdomstraditionerna som han helst kallar dem, måste ses som komplementära livstolkningar.
– Det är en utmaning för de religiösa ledarna att stimulera de troende till att nå bortom den egna trosidentiteten och öppna sig för världens andliga traditioner. På det sättet närmar vi oss Gud, menade Kook, den Gud som är ”god mot alla, barmhärtig mot allt han har skapat” (Psalm 145:9).
Läs hela artikeln i KP 11.
