Viktigt att stärka värdefostran i grundundervisningen

Kyrkostyrelsen har gett ett utlåtande till Undervisnings- och kulturministeriet om ett förslag om riksomfattande mål och timfördelning i den grundläggande undervisningen som getts av en arbetsgrupp som utrett frågan. Kyrkostyrelsen stöder förslagets synpunkter om att värdefostran ska stärkas, att det valbara inom undervisningen inte ökar och att timantalet i religion och livsåskådningskunskap blir det samma som hittills.

– Kyrkostyrelsen upplever det som positivt att arbetsgruppens förslag har en klar strävan att stärka värdefostran. Då samhället blir allt mer mångkulturellt är det viktigt att tillräckligt lyfta fram att de religiösa traditionerna utgör en väsentlig dimension i det samhälleliga livet och värdefostran. Samtidigt behöver man i förordningstexten nämna religionens positiva betydelse för barnets helhetsmässiga utveckling, säger branschsekreterare Tuula Vinko, ansvarig för frågor kring skolsamarbetet och religionsundervisningen på Kyrkostyrelsen.

– I FN:s konvention om barnets rättigheter, till exempel i artikel 27, nämns också barnets andliga utveckling vid sidan av den fysiska, psykiska, moraliska och sociala, berättar branschsekreterare Helena Sandberg, ansvarig för frågor kring skolsamarbetet och religionsundervisningen på Kyrkans central för det svenska arbetet.

Behövs inte större valfrihet i grundundervisningen
Kyrkostyrelsen anser det vara speciellt bra att arbetsgruppen inte ökat valfriheten i grundundervisningen då den gjort upp sitt förslag.

”På det här sättet tryggas en så stor regional jämlikhet som möjligt. Det är också bra att man i den grundläggande undervisningen ännu inte blir tvungen att göra val som kan minska den gemensamma undervisningsmängden och elevens möjligheter i framtiden”, sägs i utlåtandet.
Tillräcklig kunskap att förstå både sin egen och andras religion viktig

Kyrkostyrelsen anser att det är positivt och nödvändigt att undervisningens timantal i religion och livsåskådning blir det samma som hittills. Det är viktigt att grundundervisningen ger tillräckliga färdigheter att förstå både sin egen och andras tro och åskådning. I arbetsgruppens förslag föreslås att en årsveckotimme i undervisningen i elevens egen religion skulle flyttas till årskurserna 1-2 med betoning på att bekanta sig med olika religioner och åskådningar, och för barnets eftertanke om sitt eget liv.

– Om man undervisar i andra religioner redan i nybörjarundervisningen är det pedagogiskt viktigt att utgå från hemortsprincipen, dvs. uttryckligen från de religioner och åskådningar som finns i elevens närmiljö. Klasslärarutbildningen behöver ge tillräckliga kunskaper och färdigheter i religion och åskådning, säger Vinko.