"Döden är ett kolon"

Kyrka. Ärkebiskop Jukka Paarma skriver i sin påskhälsning att döden inte är en sorglig slutpunkt för människans liv. 5.4.2010 kl. 00:00

Påsken, den dubbla högtiden – korsets och uppståndelsens påsk – har alltid berett svårigheter för den som framför allt vill förstå.

Först stannar vi under stilla veckan och långfredagen upp inför lidandet och döden. Det är sådant som berör, känslan är bekant. Smärta och lidande har ju så många av oss mött i livet. 

När det sedan blir dags att fira att döden är besegrad har vi svårt att greppa det, eller fylls av tvivel inför uppståndelsens stora, ofattbara under. Det är och förblir en hemlighet, samtidigt som det kan komma oss nära.
 
De svåraste och djupaste frågorna öppnar sig de facto bättre för hjärtat än för tanken. Vi måste använda även andra språk än det verbala. För hur många av oss öppnar sig inte stilla veckans budskap genom den magnifika passionsmusiken? Eller påskens glädje genom den lovsång vi lärt känna från den ortodoxa påsknatten och som också fått sin plats i vår lutherska psalmbok. Gång efter gång upprepas lovsången om påskens hemlighet: ”Kristus är uppstånden från de döda. Med döden övervann han döden, och åt dem som äro i gravarna gav han liv.” I den sången instämmer församlingen i de kristnas bekännelse genom århundraden. Påskens tro är alltså inte bara den enskilda människans erfarenhet, utan innebär att man förenar sig med den segersång vi ärvt från de första kristna.
 
Även bilder kan leda oss närmare en förståelse. I katakomberna i Rom, som var de kristnas samlingsplatser, fanns en symbol som öppnar betydelsen av påskens båda fester: Lammet som bär segerfanan. Där ser vi Guds lamm, som tar bort världens synd. Där finns också segraren, han som vunnit över syndens och dödens makt. Bilden talar om hur de kristna klarade av förföljelsen. Påskens budskap, som de hade hört av ögonvittnen och dem som mött den uppståndne, vittnade om att människans värsta fiender, synden och döden, hade övervunnits och skulden hade försonats. Varför då vara rädd för mindre farliga förföljare!
 
Den moderna konsten är mera avskalad. Den talar ofta till människor i vår tid med enkla symboler. Konstnärerna Knuutti Lavonen och Osmo Rauhala, som målade S:t Olofs kyrka i Tyrvis, beskriver både Kristi lidandes väg och påsken i sin bildserie som blev klar i somras. Passionsbilderna är färgrika, fulla av känsla.
 
Påskens budskap måste målas i form av symboler. Bildserien avslutas inte med en punkt - utan med ett kolon. Det är ett tecken på en fortsättning, på hopp, trots att konstnären inte förmådde avbilda livet efter döden.
 
Döden är inte en sorglig slutpunkt för människans liv. Döden är ett kolon. Eller som man sagt sedan gammalt: en port till något nytt som vi inte vet något om. Den porten står på glänt. Frälsaren har öppnat den och det är tryggt att gå genom den porten.
 
Hoppet bygger inte på beräkningar eller förnuftsargument. Hoppet bygger på den övertygelse som kommer av tron, så som aposteln skriver: ”Tron ger oss visshet om det vi inte kan se. I tro förstår vi.” (Hebr. 11: 1, 3). Detta är påskens tro och påskens hopp.

 
Jukka Paarma


Jukka Paarma



NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00