Fysisk sjukdom uppges som den vanligaste orsaken då man söker om hjälp med ekonomin. Största delen av dem som ansöker om stöd är familjer med minderåriga barn.
– I bakgrunden finns långa sjukledigheter, arbetsoförmögenhet eller att man ska gå i sjukpension, vilket kan dra ut på tiden till exempel på grund av försäkringsbolagens och företagsläkarens utlåtanden, säger bidragshandläggare Titi Gävert.
De näst vanliga orsakerna till att man söker om ekonomisk hjälp är arbetslöshet (17 procent), ekonomisk kontroll (11 procent) och skilsmässa (9 procent). Uppsägningar och permitteringar har ökat de ekonomiska svårigheterna, likaså snabblån. Också köerna till förtjänstbundna arbetslöshetsersättningar syns i antalet ansökningar till kyrkans diakonifond. Andra orsaker är katastrofer, mögelproblem i bostäder och beroenden.
Materiell, psykisk och andlig hjälp
När diakonin ger ekonomiskt stöd handlar det om att hjälpa klienten på ett helhetsmässigt sätt, man reder ut klientens livssituation. Klienterna uppmanas att ta tag i sin egen ekonomi, sporras till utbildning och arbete, och till att bygga upp ett eget stödnätverk. Inom diakoniarbetet för man också själavårdande samtal.– Församlingarnas diakoniarbetare gör ett grundligt arbete för att reda ut saker tillsammans med dem som råkat i svårigheter. Diakoniarbetaren ger också mentalt stöd så att människor orkar söka hjälp, säger bidragshandläggare Jaana Valtonen och Titi Gävert.
Församlingens diakoniarbetare fattar beslut om ifall klientens ansökan sänds vidare till diakonifonden. De stöd som beviljas betalas också via församlingens diakonikonto. I praktiken går de bidrag som fonden beviljat till att betala klientens räkningar. Den genomsnittliga stödsumman är 2 000–4 000 euro. År 2009 uppgick stödens totala summa till över 800 000 euro. Samma person kan ansöka om stöd bara en gång.
