"Julfreden börjar i hemmet"

Kyrka. Vår gemensamma frid byggs upp av hem där alla har det tryggt. Vi måste fästa uppmärksamhet vid kravet på ett samhälle fritt från våld på alla nivåer, hälsar ärkebiskop  Jukka Paarma i juletider. 23.12.2008 kl. 00:00

– Kristenheten står inför en stor fest. Vi är vana att se julen som en tid för stilla gemenskap, men tyvärr är det så att julen i många hem inte kommer med frid och kärlek, påminner ärkebiskop Jukka Paarma.

– Tigandet om våld i nära relationer måste upphöra, kräver ärkebiskopen.

Under hösten har vårt land skakats av nyheter om våldsdåd med dödlig utgång i finländska familjer. Sådant får en att stanna upp. Förvirring, rädsla och otrygghet tar över. Vi har tvingats erkänna att vi inte alltid vet vad som händer inom hemmens fyra väggar.

Våldsstatistiken visar att julen är en tid då många familjerelationer råkar i kris och problem som kanske länge har pyrt under ytan trappas upp. När den hårt pressade vardagen möter en efterlängtad helg kommer känslorna till ytan och förväntningarna är stora. I vissa familjer kan det visa sig att de konflikter som man har mött, den belastning som arbetslivet innebär och julens gemensamma fest blir en alltför svår kombination: som känt ökar antalet polisutryckningar till privata hem under julhelgen.

Ärkebiskopen kräver därför nolltolerans mot våld i alla hem. Våld i nära relationer är en grav kränkning av de mänskliga rättigheterna och ett brott som inte får accepteras. Vi får inte heller glömma bort de djupa spår som mentalt våld sätter i människors sinnen.

– Det måste bli ett slut på det tigande som omgärdar den här frågan. Julfreden måste sträcka sig ända till våra hem.

Ingrip i tid mot hot om våld

Avgörande för förebyggande insatser är att man tar tag i problemen och börjar nysta upp en ångestladdad situation i tid. Hot om våld får inte tillåtas eller tolereras. Grannar, släktingar och vänner måste ta mod till sig och ingripa i tid när situationen i en familj hotar att urarta i våld. Stöd från anhöriga och vänner är oersättligt för en människa som har upplevt våld eller hot om våld.

– När offrets egna resurser tryter behöver människorna i den närmaste kretsen ta sitt ansvar och visa att de bryr sig. Den som har upplevt våld i en nära relation får inte lämnas ensam, påminner ärkebiskop Jukka Paarma.

Förutom de hjälpande samhällsorgan som finns kan man ringa kyrkans Samtalstjänst för att tala om sådant som tynger en och tillsammans med en medmänniska försöka hitta alternativa lösningar på en problemtyngd situation. Samtalstjänst har jour som vanligt även under julhelgen.

Fridfull jul för barnen

Det är också viktigt att komma ihåg att våld inte är ett internt relationsproblem mellan två vuxna, utan att familjevåld även påverkar barnen. Redan en spänd och ängslig atmosfär kan i sig vara skadlig för ett barns uppväxt, även om barnet slipper bevittna direkta våldshandlingar eller själv bli utsatt för misshandel. Tre av fyra finländare motsätter sig barnaga som uppfostringsmetod, men trots att attityderna har förändrats misshandlas barn fortfarande i finländska hem.

– Vuxna har allt skäl att stanna upp under julen och fundera över vilka minnen och modeller för familjehögtider vi vill ge våra barn.

När julfreden förkunnas heter det ”varder förty härigenom en allmän julfred kungjord och påbjuden, med åtvarning till envar att denna högtid med tillbörlig andakt fira, och i övrigt iakttaga ett stilla och fridsamt uppförande”.

– Den förkunnelsen är det gott att efterleva i de hem som förbereder sig för julfirandet, konstaterar ärkebiskopen.

KT



Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16