Bön för klimat och barn

Kyrka. Nästa år ordnas två ekumeniska böndagar.  Republikens president Tarja Halonen har undertecknat de två böndagsplakaten. 13.12.2008 kl. 00:00

Temana för plakaten är klimatförändringen och barnens rättigheter.

Den första böndagen infaller under den ekumeniska böneveckan och den andra under ekumeniska ansvarsveckan. Man rekommenderar att böndagsplakatet läses upp i gudstjänsten eller vid något annat församlingsevenemang på första böndagen den 18 januari. Finlands ekumeniska råd skickar böndagsplakatet till alla finsk- och svenskspråkiga kristna församlingar.



Plakat om två ekumeniska böndagar år 2009

För finländare är naturen – skogar och sjöar, havet eller fjällvärlden – ett påtagligt bevis för kontakten med livgivaren. I den kristna trons kärna finns tron på Gud som skaparen. Skapelsen är ett konkret uttryck för Guds utgivande kärlek.

Var och en är skapad att finnas till för andra skapade varelser. I bibelns skapelseberättelse får människan i uppgift att bruka och vårda den goda och vackra skapelsen (1 Mos. 2:15).

Syndafallet berättar om hur människans själviskhet blev ett hinder för lydnad och ödmjukhet. Kontakten till skaparen bröts och människans relation till andra skapade varelser stördes. Människans behov att tacka för skapelsens gåvor och be för andra skapade varelser försvann. Den som skulle vårda och skydda blev exploatör och utnyttjare.

Atmosfären är ett villkor för liv på jorden. Klimatförändringen påverkar hela mänskligheten. Dess mångfaldiga följdverkningar ökar ojämlikheten och blir en tyngre börda att bära för de fattiga än för de rika. Klimatförändringen är ett faktum idag och ett hot mot våra barns framtid.

Förstörelsen av skapelsen tar sig också uttryck i orättvisor och våld mot andra människor. Enligt Nya testamentet våndas skapelsen tillsammans med människorna i väntan på sin befrielse (Rom 8:22-23). När vi glömmer och förnekar följderna av människans handlingar begår vi en synd. I första hand tvingas våra barn bära konsekvenserna av detta.

Tron på befriaren gör de kristna till ett folk med nytt hopp. Frälsning från undergång och dödens välde gäller hela mänskligheten och hela skapelsen, allt liv. Människan kan förnya sin kontakt till skapelsen och på nytt se andra skapade varelser som sina bröder och systrar. Hon kan återgå till sin uppgift att bruka och vårda jorden och så bli Guds medarbetare (Gal. 5:13).

Det är kyrkornas och enskilda kristnas uppgift att lyfta fram hoppet. Därför är arbetet att bevara balansen i naturen en del av en kristens andliga liv. Daglig strävan och en enkel livsstil hör till kristendomens och många andra religiösa traditioner. De lär oss förnöjsamhet och respekt gentemot Guds gåvor.

Kampen mot klimatförändringen är en investering för framtiden. Den förutsätter förändrade attityder och vanor och kallar oss att oförtrutet fortsätta arbeta. Kyrkorna deltar i detta arbete förankrade i de kristna grundvärdena.

Dagens barn får uppleva följderna av våra handlingar och frukterna av attitydförändringar som gjorts för deras skull. Barn har rätt att förvänta sig förändring. Detta hänvisar också Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter till, vars 20-årsjubileum vi firar 2009. Barnkonventionen är det människorättsdokument som godkänts av flest länder i världen.

Enligt avtalet har barn rätt att växa och bli sig själva tillsammans med trygga vuxna. Barn har rätt till mat, omsorg och skydd. Barn har rätt till sin egen kultur och religiösa tradition i byggandet av en egen identitet och världsbild.

Alla barn är lika mycket värda. Naturkatastrofer, följderna av klimatförändringen och andra ekokatastrofer, krig, ockupation, flyktingskap och hopplös fattigdom drabbas barnen allra mest.

Jesus lyfter fram barnet som förebild åt de vuxna (Luk.18:15-17). Barnet är en förebild i tro, hopp, tillit och förnyelse. Genom arbetet för barnets rättigheter bygger vi en bättre framtid för hela världen.

Helsingfors den 4 december 2008
Republikens president
Tarja Halonen

KT/CM



VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00

UTNÄMNING. Jakobstads svenska församlings kantor Lisen Borgmästars har tilldelats titeln director cantus. Borgmästars erhöll titeln i samband med kören Cantates julkonsert i Pedersöre kyrka på lördagskvällen. Cantate är en av de körer som Borgmästars dirigerar. 21.12.2024 kl. 19:14

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00