Om att han blir hon

Ledare. Nu har Olli Aalto fattat beslutet att bli kvinna. Medicinskt är leddet inget större problem. Efter nödvändiga behandlingar och kirurgiska ingrepp blir han kvinna.
Juridiskt är det inte heller något problem. Ett beslut i magistraten och han blir hon och heter Marja-Sisko Aalto.
4.12.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I samband med att kyrkoherde Olli Aalto och biskopen i S:t Michels stift Voitto Huotari tillsammans mötte massmedierna med anledning av könsbytesfrågan tangerades utöver de medicinska och juridiska aspekterna också teologiska frågeställningar.Tangerades är ordet. Det visade sig nämligen att de teologiska reflektionerna kring Aaltos könsbyte hade lyst med sin frånvaro. Också i den kyrkliga kontexten var det följaktligen medicinen och juridiken som gällde.

En förklaring till detta kom biskop Huotari med då han konstaterade att frågan om könsbyte inte är en fråga som har med vår frälsning att göra och att det teologiska därför inte ska överbetonas eller överdramatiseras.
Samtidigt konstaterade han dock att det finns all anledning för kyrkan att nu inleda en djup och bred teologisk diskussion om de teologiska frågor som transsexualitet och könsbyte väcker.

De flesta torde vara överens med biskop Huotari om att vår frälsning inte är beroende av sexuell läggning eller sexuella preferenser. Den är beroende av endast och enbart av Kristi frälsningsgärning och att vi tar emot Kristus som vår frälsare.
Frågan är vad detta enda som vår frälsning står och faller med innebär. Konkret kunde frågan till exempel formuleras så här: vilka konsekvenser har det för mitt liv att jag tar emot den frälsning som Gud av nåd bjuder mig?

Bland annat i fråga om läggning och preferenser, och då inte endast de sexuellt relaterade, är frågan angelägen och svår.
En gräns som det har visat sig vara svårt att först dra och sedan komma ihåg är den mellan vad man är och vad man gör. En annan gräns som blivit allt mera flytande är den mellan vad vi vill och vad Gud vill.

Utvecklingen förefaller allmänt gå mot att människan ser det som rätt och riktigt att leva ut allt det som finns inom henne. Det sker också allt oftare med motiveringen att Bibelns och tidigare generationers gränsdragningar är tidsbundna och dikterade i avsaknad av den kunskap som vi i dag har.
Vi vill med andra ord göra det vi upplever oss vara och vi gör det med motiveringen att vi äger kunskaper som kan leda oss rätt.

Försöker man isolera frågan om frälsning till något som mer eller mindre saknar beröringspunkter med vilka val vi gör och hur vi lever vårt liv kan också frågan om till exempel könsbyte göras till en medicinsk, juridisk och allmänmänsklig fråga.
Gör man frågan om frälsning till en fråga som har konsekvenser för vilka val vi gör och hur vi lever vårt liv blir situationen en helt annan. Då är det inte längre endast eller ens primärt fråga om medicin och juridik.

Då väcks frågor som har att göra till exempel med om det är rätt att göra allt det vi medicinskt kan göra, om vi som kristna kan acceptera och leva enligt vilka lagar som helst och om vårt förstånd verkligen räcker till för att vägleda oss genom tiden till evigheten.
Eller är det kanske så att Gud i alla fall har satt gränser för vad människan får göra, att det kanske finns lagar som strider mot Guds vilja? Är kanske trots allt vår kunskap fortfarande begränsad så att den inte alltid och till alla delar leder rätt?

Bibelns besked i dessa frågor är klart. Vår kunskap är ett styckverk, Guds dårskap är visare än människor.
Naturligtvis ska vi fullt ut använda det förstånd som Gud har gett oss, men samtidigt bör vi vara medvetna om dess begränsningar och vårt behov av vägledning. Och därmed ställs vi inför frågan var den vägledningen finns att fås.
Kyrkoordningen ger besked: Kyrkan fasthåller som sitt högsta rättesnöre den i dess bekännelseskrifter uttryckta principen, att all lära i kyrkan ska prövas och bedömas enligt Guds heliga ord.

Vad detta i fråga om till exempel könsbyte innebär för kyrkan och vilka slutsatser som dras återstår att se.

Stig Kankkonen



VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00

UTNÄMNING. Jakobstads svenska församlings kantor Lisen Borgmästars har tilldelats titeln director cantus. Borgmästars erhöll titeln i samband med kören Cantates julkonsert i Pedersöre kyrka på lördagskvällen. Cantate är en av de körer som Borgmästars dirigerar. 21.12.2024 kl. 19:14

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00