Respektfulla eftertankar

Ledare. Stiftsdagarna i Jakobstad blev en upplevelse med många positiva förtecken och därför också med många tacksamma deltagare. Det är att be och hoppas att allt det positiva nu blir till nytta i arbetet i stiftets församlingar. 27.11.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Stiftsdagarna var något av ett välkommet förklaringsberg. Men liksom lärjungarna på sin tid måste stiftsdagsdeltagarna gå ner från berget och tillbaka till vardagen. Liksom på lärjungarnas tid sker det dock inte heller nu utan kyrkans Herre, utan tillsammans med honom.

Mitt i allt det positiva fanns naturligtvis också sådant som väcker frågor. En del oroliga, andra nyfikna.
Till de oroliga frågorna hör hur vi i praktiken ska visa varandra den respekt och den bekräftelse som i olika sammanhang betonades då våra åsikter och uppfattningar går isär.

I centrum för respektmarkeringarna fanns det som i förslaget till strategi för Borgå stift betecknas som en ökande teologisk polarisering, som ”konkretiseras bland annat i ämbetsfrågan och diskussionen om homosexualiteten”.
Biskopen vädjade för sin del om att ”man inte skall splittra kyrkan genom att dra sig undan samarbetet och gudstjänstgemenskapen. Sin övertygelse kan man behålla. Man kan inte tvinga någon att frångå sitt samvete. Därför har vi i vårt stift inte tillgripit rättsliga åtgärder mot dem som vägrar samarbeta med kvinnliga kolleger. Men vi har i det lilla Borgå stift inte råd att på den här grunden gå skilda vägar och därmed slösa bort det rika arv som vi fick när stiftet kom till genom ett målmedvetet arbete över alla religiösa och politiska skiljelinjer.
Samma principer gäller i frågan om kyrkans inställning till välsignelse av registrerade partnerskapsförhållanden.”

Ur ett respektperspektiv ter sig markeringarna samtidigt välkomna och utmanande.
De är välkomna som klara belägg för att existerande teologiska problem utan omsvep erkänns. De är välkomna för att de klart signalerar att alla parter har orsak att titta sig i spegeln och fråga sig hur problemen kunde åtgärdas.
De är problematiska därför att de inte innehåller lika klara besked om hur vägen framåt ser ut, hur svaret på frågan kunde se ut.
Av vissa reaktioner att döma blev intrycket därmed att de som inte kan godkänna kvinnliga präster endast har att tiga och samarbeta.
Intrycket blev också att i stort samma kommer att gälla dem som inte anpassar sig om eller då kyrkan går in för att välsigna homosexuella parförhållanden.
Till denna del blev talet om ömsesidig respekt och bejakande av varandra inte helt trovärdigt och övertygande.

Å andra sidan kan det inte heller kallas ömsesidig respekt om de som inte delar kyrkans officiella syn på kvinnliga präster totalvägrar i frågan om samarbete inom de ramar som deras kyrka har slagit fast.

Det är inte att visa respekt för fattade beslut och övertygelsen bakom dem om man låter sin egen övertygelse i ämbetsfrågan väga tyngre än gemenskapen kring det nattvardsbord dit Kristus själv kallar. Det är inte att visa ömsesidig respekt att därmed i praktiken bryta kyrkogemenskapen.

När det gäller ämbetsfrågan är det inte längre frågan om vad de olika parterna tror eller anser. Det vet alla och det har alla redan länge vetat.
Det kan därför inte heller längre anses förnuftigt att öda tid och krafter på att teologiskt eller på annat sätt försöka övertyga varandra i frågan. Det har inte lyckats och kommer inte att lyckas.
Det enda som är värt seriösa ansträngningar är att glömma det som varit och försöka visionera om hur det kunde vara.

Frågan som nu måste ställas är därför om det finns några som helst förutsättningar för sådana praktiska arrangemang som kunde göra det möjligt att börja dela den gudstjänst- och nattvardsgemenskap som vi som Kristi kyrka är kallade att dela.
Vägrar bägge parter, eller den ena parten för den delen, att på något sätt tänka om är det bara att konstatera att gemenskapen är bruten. Det kräver redan normal hederlighet men också den efterlysta ömsesidiga respekten och bekräftelsen av varandra.

Också efter det måste man visserligen hoppas på ömsesidig respekt, men då på distans.
Som det ser ut i dag hoppas förmodligen många att ens en distansrespekt skulle vara möjlig.

Stig Kankkonen



SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29