Folkkyrkans framtid blev Framtidens folkkyrka

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrands herdabrev, som presenterades på stiftsmötet senaste fredag, har titeln ”Framtidens folkkyrka”. Arbetsnamnet var länge i en eller annan form mera ett undrande om folkkyrkan har en framtid. Under arbetets gång ersattes tvivlet till den delen av övertygelse. 17.11.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Biskopens inledningsanförande vid Stiftsdagarna byggde på och kommenterade herdabrevet.

Arbetsrubriken då biskop Gustav Björkstrand började skriva sitt herdabrev var ”Har folkkyrkan en framtid”, men …

– Under arbetets gång kom jag fram till att folkkyrkan har en framtid, understrykar Björkstrand.

För honom var det inte fråga endast om tro på folkkyrkans framtid, utan  en fast övertygelse att det i framtiden finns en folkkyrka.

– Den måste finnas eftersom kyrkan i dop- och missionsbefallningen har getts en uppgift som förutsätter en sådan.

– Detta innebär också att Kristus själv tar hand om sin kyrka och ser till att den lever vidare. Den saken behöver inte för ett ögonblick tvivla på.

Det som kyrkan enligt Björkstrand däremot alltid har orsak att kritiskt granska och bedöma är de egna verksamhetsformerna. Han påminner om Luthers tes att kyrkan är stadd i ständig förändring och att den i sin verksamhet måste beakta förändringarna i verksamhetsomgivningen

Utgående från det som sägs i herdabrevet om den verksamhetsomgivning och den verklighet som Borgå stift i dag arbetar i samt det som sägs om det andliga klimatet i stiftet har biskop Gustav Björkstrand formulerat följande teser:

1.    Slå vakt om folkkyrkan. Sina brister till trots ger den här modellen de bästa förutsättningarna att föra ut evangeliet inte bara till de kyrkotrogna utan till hela folket. I dop- och missionsbefallningen sägs det uttryckligen att vi skall gå ut till alla folk. Förändringar behövs, men grundmodellen fungerar alltjämt.

2.    Bekräfta medlemskapet. Jag tror inte att det blir möjligt att behålla folkkyrkomodellen om vi inte tar allas medlemskap på fullt allvar och bekräftar det. Det är inte målet – men det är en farbar väg till en allt djupare församlingsgemenskap också för dem som har fjärmats från församlingslivet.

3.    Bygg på kärnförsamlingen och trosgemenskapen. Församlingarna har en viktig resurs i kärnförsamlingen, dvs. i de aktiva församlingsmedlemmarna som troget deltar i gudstjänstlivet och församlingsarbetet. Väckelserörelsernas folk utgör en liknande resurs utan vilken församlingsarbetet skulle lida allvarligt avbräck. Det gäller att aktivt ta vara på denna resurs.

4.    Skapa förändringsberedskap. Det är inte sant att det är bäst att göra som vi alltid har gjort. När omvärlden förändras i allt snabbare takt, måste också kyrkan visa förändringsberedskap. Vårt centrala budskap om frälsning och förlåtelse genom Jesus Kristus består – men formerna genom vilket vi för fram det skall prövas kritiskt.

5.    Utveckla stiftet och församlingsarbetet i den fasta förvissningen att framtiden ligger i Guds hand. Det finns inte någon anledning till oro eller misströstan. Kristus överger inte sin kyrka Han verkar i den som han gjort i gångna tider. Han finns mitt ibland oss just nu, levande, aktiv, befriande, betvingande.

– Vi måste därför alltid se över våra strukturer och anpassa dem till rådande behov och vi måste alltid vara beredda att se över också våra andliga attityder och granska om de motsvarar det vi säger oss tro på och det vi lär, understryker Björkstrand.

Vid presskonferensen efter biskopsvalet betonade Björkstrand att han arbetar för att kyrkan skall vara glad, öppen, frimodig och framtidsinriktad. Teserna ger riktpunkter för vägen dit. I sitt herdabrev har han närmare klargjort vad han förstår med uttrycken.

Också biskopens inledningsanförande vid Stiftsdagarna byggde på och kommenterade herdabrevet. Inledningsanförandet liksom förberedda anföranden i de många seminarier som hölls kommer småningom att publiceras på adress www.kyrkans.nu.

Stig Kankkonen



FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00

TV-REPORTAGE. Att tvinga någon att förbli i ett äktenskap kan vara straffbart, säger juridikprofessor i Svenska Yles program Spotlight. 30.4.2025 kl. 10:48

SAMKÖNAD VIGSEL. Åtta år efter att samhället införde regnbågsvigsel ska det evangelisk-lutherska kyrkomötet brottas med saken igen. 29.4.2025 kl. 11:57