Han lobbar för krematorium

Kyrka. En minneslund, upplysande verksamhet om kremering och i slutändan ett eget krematorium. Det är målet för Karl Fagerlund och Ålands krematorie- och minneslundsförening. 15.5.2008 kl. 00:00

Jonas Edsvik

Åländska gravplatser börjar vara en bristvara, speciellt i Mariehamn. I stället för utbyggnad kunde landskapet satsa på ett eget krematorium, säger Karl Fagerlund.

Ålands krematorie- och minneslundsförening har skapat ett slags begravningstestamente där folk kan ange hur de vill att deras begravning ska formas. I dokumentet … minns mig … finns frågor om annonsering, musikval, minnesstunden, bouppteckning – och kremering.

– För oss är det främsta syftet med dokumentet att främja intresset för kremering på Åland och i längden skapa underlag för att bygga ett krematorium, berättar Karl Fagerlund, ordförande i föreningen.

Nu kremeras bara kring tio procent av de avlidna på Åland, och de transporteras i de flesta fall till Uppsala.

– Det skapar också en psykologisk motvilja att vara tvungen att sända de avlidna så långt för att kremeras.

Information behövs

Frågan om ett eget krematorium på Åland har senast varit aktuell på 1970-talet då lagtinget utredde frågan i tio år.

– Resultatet blev att lagtinget konstaterade att det inte är landskapets sak att stå för ett krematorium. Frågan fördes vidare till Mariehamns församling som hade en negativ inställning. I dag är situationen en annan, men det största problemet är finansieringen, säger Fagerlund.

Föreningen har diskuterat frågan med Mariehamns församling och planerar att föra frågan till lagtinget för en ny utredning. Tidpunkten för att utreda alternativa begravningsmöjligheter är fruktbar, eftersom begravningsplatsen i Mariehamn är för liten och en utbyggnad har väckt stark debatt. Också Brändö församling utvidgar sin begravingsplats i sommar eftersom läget där annars hade blivit kritiskt.

– Det finns ett akut behov i Mariehamn, och kremering sparar begravningsutrymme. Men när det blir tal om kostnader slår alla bara ifrån sig.

Den ideala lösningen skulle vara någon form av kompromiss där församlingarna och landskapet skulle dela på kostnaderna för krematoriet.

– Alla krematorier utom ett i Finland drivs av församlingar. På Åland är det inte möjligt eftersom våra församlingar är så små, konstaterar Fagerlund.

Men krematorieprojektet ligger långt i framtiden för Ålands del. För att ett krematorium ska kunna byggas krävs kring 100 kremeringar per år. Nu dör 250–300 personer per år på Åland, och kremeringarna är ca 30. Nästa steg för Ålands krematorie- och minneslundsförening är därför att satsa på information om kremering.

– Vi kommer att delta i mässor och informera om kremering. Resultaten av  … minns mig … ger oss också en fingervisning om intresset för kremering. Dokumentet skapas i två exemplar och det ena förvaras på den begravningsbyrå man valt, säger Fagerlund.

Minneslund får vänta

Föreningen har också planerat en minneslund nära Bomarsunds fästning på Prästö, men det projektet har lagts på is.

– Det var meningen att lunden skulle byggas som en del av ett större Bomarsundprojekt där de gamla gravgårdarna rustades upp. Men det projektet genomfördes bara delvis, och minneslunden föll igenom.

Fagerlund är ändå hoppfull.

– Vi tror nog att lunden ska bli till, men vi får vänta på pengarna. Vi har bland annat planerat ett monument i lunden för att den ska bli högtidligare, och det kostar ju en del.

Men en annan minneslund kommer att stå klar på Åland före det. Samtidigt som Brändö församling utvidgar sin begravningsplats byggs där också en minneslund där den som vill ska kunna få sin aska utspridd.

Mira Strandberg



Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51