– Jag känner mig fullkomligt trygg i Jerusalem – och kanske ännu tryggare i Betlehem, säger Karin Boyadgian.
| Foto: Kristina Fernström |
Karin Boyadgian kryssar hemvant bland försäljare och turister på Via Dolorosa, hittar en hög dörr med en liten skylt, Austrian Hospice, och i en handvändning har kommersen och människovimlet bytts ut i en luftig trädgård och en enorm, väl underhållen fastighet. Huset, en av de överraskande oaserna i Jerusalems Gamla stad, byggdes på 1800-talet för österrikiska pilgrimer, en uppgift det alltjämt fyller.Karin berättar om husets historia medan hon lotsar in mig i en osannolikt stilren wienermiljö på kaffe och Apfelstrudel.
– Vi är bara ett stenkast från Via Dolorosa 36, ler Karin. Där hade vi vårt första hem, Tony och jag.
Rosenlund –Jerusalem
Det är ganska lång väg från Rosenlunds prästgård i Pedersöre till Via Dolorosa. Hur gick det till?
– Jag var lektor i svenska vid universitetet i Jyväskylä och när studieskulderna var betalda använde jag mina första ihopsparade pengar till en Israelresa. Tony, som är guide, stod och hängde i hotellobbyn i Tiberias. Han frågade om han kunde vara till hjälp. Nej tack, sa jag, men han gav sig inte utan bjöd mig på båttur över Galileiska sjön. Det var så det började.
– Inte visste jag ju vad jag gav mig in på! Jag var ung och blåögd och hade en grundtillit till omvärlden, säger Karin med ett skratt.
Läs mera om Karin Boyadgian i papperstidningen 13/2007.
