Våga fråga
I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.
Kan kristna tatuera sig?
Svar: Från att ha varit ett fenomen som länge knöts till sjöfart och garvade sjömän har tatueringen under senare år blivit synnerligen allmän. Folk ur alla åldersgrupper och samhällsklasser låter tatuera sig, påstår en tatuerare jag talat med. Han har i medeltal två kunder per dag.
En enda gång nämner Bibel 2000 ordet ”tatuering”. I Tredje Moseboken står det: ”Ni skall inte klippa håret vid tinningarna, inte kapa av skägget och inte rista några märken på er kropp för någon som är död. Inte heller skall ni tatuera er” (19:27). Svenska Folkbibeln använder inte ordet tatuering utan översätter stället med: ”Ni skall inte rista märken på er kropp för någon död och inte heller bränna in skrivtecken på er.” Sammanhanget handlar om hur Herren varnar Israels folk för att tillägna sig sedvänjor som ingick i de omkringboende folkens avgudadyrkan.
De olika översättningarna och textsammanhanget ger anledning till grundlig eftertanke om man planerar en tatuering. Vad vill man säga med sin tatuering? Hur tolkar omgivningen tatueringen?
Jag talade med en varmt troende person om hans tatuering, som han låtit göra för några år sedan, och han gav mig lov att referera hans tankar. Han hade låtit göra tatueringen under en period av sökande och brottning med tron och livet. Nu, när den svåra tiden är över, skulle han inte tatuera sig på nytt. Men han ångrade ändå inte tatueringen, som har ett bibliskt motiv och på sitt sätt har hjälpt honom igenom en svår period.
Tatueraren jag talade med menade att de flesta som låter tatuera sig är klart medvetna om vad de vill med sin tatuering.
Det är ju inte ovanligt att man ser människor som tatuerat bibelställen på sin kropp, exempelvis Joh. 3:16 har jag sett. Det är klart att en sådan anteckning på synlig plats på kroppen på sitt sätt blir ett kristet vittnesbörd. Ett kors kring halsen eller biskop Lönnebos pärlor Frälsarkransen fungerar i det avseendet också bra.
Man behöver nog inte skuldbelägga sig själv eller andra för en tatuering. Men jag vill upprepa hur viktigt det är att tänka över vad man själv vill säga med en eventuell tatuering och hur andra kan uppfatta den.
Jan-Erik Nyman
är prost och pensionerad kyrkoherde och svarar på läsarfrågor om tro och kyrka.
