Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Behöver hela familjen terapi när ett barn mår dåligt?

FRÅGA: Vi har ett barn i familjen som mår dåligt. Räcker det att barnet går i terapi eller borde också resten av familjen involveras i terapiprocessen?

MARIA SUNDGREN-LILLQVIST är kognitiv psykoterapeut och svarar på läsarfrågor om familj och relationer.

SVAR: Ett första råd i denna fråga är att ni föräldrar ska kontakta terapeuten och diskutera situationen. Då får terapeuten ge sin syn på saken och blir medveten om era tankegångar. Tillsammans kan ni komma fram till en bra lösning för att på bästa sätt hjälpa ert barn.
Det är viktigt att barnet som mår dåligt får terapi. Men det vore också bra att föräldrarna får en egen samtalstid. Idealet är att föräldrarna träffar samma terapeut som barnet. Då kunde föräldrarna få stöd i hur de bäst kan hjälpa barnet.

Naturligtvis har barnets ålder en betydelse. Ju mindre barnet är, desto viktigare är det att hela familjen eller föräldrarna är involverade. Föräldrarna kan inte få all information som barnet ger åt terapeuten, men de kan få råd om hur de kan stödja barnet. Vidare kan föräldrarna ge terapeuten information som barnet inte berättat. Terapeuten kan få en bättre helhetsbild genom att också samtala med föräldrarna. Idealet är att barnet går i terapi en gång per vecka. Föräldrarna kunde träffa terapeuten cirka en gång per månad. Om det inte går att ordna att föräldrarna träffar samma terapeut som barnet, så borde föräldrarna ha en annan terapeut som de samtalar med.

Att involvera hela familjen i terapin kan också vara ett alternativ, då blir det frågan om familjeterapi. Men det kan vara svårt för barnet att prata öppet när föräldrarna är med. Därför kan det hända att familjeterapi inte är tillräckligt för barnet. Dessutom kan det också vara svårt för föräldrarna att berätta allt när barnet är med.
Ett alternativ kan vara ett häfte där terapeuten kan skriva ner det hen finner väsentligt och föräldrarna kan skriva ner det som de funderar på. Barnet är medvetet om att häftet finns och barnet kan också skriva ner sina funderingar där.

Att barnet prioriteras framför familjen handlar många gånger om resursbrist inom vården. Det kan ju också vara så att barnet mår bra hemma, men dåligt i skolan och på fritiden. Då är det inte aktuellt med familjeterapi, men då kan barnet få tillräckligt med verktyg för att kunna handskas med eventuell ångest eller oro genom egen terapi. Förekommer det stora gräl hemma är familjeterapi ett mycket gott val. Då får alla familjemedlemmar berätta om hur de upplever hemmiljön och familjen kan få råd och stöd från terapeuterna. Familjeterapi bedrivs alltid av två terapeuter.

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54