De 147 ombuden som samlades i Karis i helgen röstade för prioritering av bönen Vår Fader.
– Om Vår fader duger för Bibeln så borde den väl duga för oss, säger Pontus Särs som är en av dem som skrev motionen om att Borgå stift borde frångå del äldre versionen av Herrens bön.
– Det är bra att kyrkans gemensamma bön är på samma språk som när vi ber fritt.
Den andra motionsställaren Andreas Andersson valdes också till UK:s ordförande. Han är nöjd med UK:s beslut att uppmana alla församlingar i Borgå stift, Kyrkostyrelsen, domkapitlet och kyrkomötet att prioritera den ekumensika formen av Herrens bön ”Vår Fader”.
– Det här visar på de ungas vilja till enhet inom kyrkan. Den här bönen är ett exempel på saker som görs olika inom stiftet och det kan orsaka förvirring och en känsla av att inte vara hemma i andra församlingar.
– Det här handlar inte om vilken bön jag själv hellre ber, utan om att följa tiden. Trosbekännelsen uppdaterades för 15 år sedan och den har vi redan vant oss vid.
– Fader vår innehåller ord som är så gamla att de inte finns i vår vanliga vokabulär. Den är svår att lära sig och ta till sitt hjärta, säger Andersson.
Hans mål är att få till stånd en ändring i Kyrkohandboken. I dagsläget är Fader vår det första alternativet i gudstjänster medan den som vill använda Vår Fader uppmanas söka upp den sidan 393.
– Jag vill att det ska vara tvärtom.
