Reform omfördelar skattemiljoner

Från och med 2016 får de evangelisk lutherska
församlingarna och de kyrkliga
samfälligheterna inte längre någon
andel av samfundsskatten. Bortfallet
ska ersättas av ett indexbundet
belopp på 114 miljoner euro ur statsbudgeten
för år 2016.

De här pengarna ska ersätta kyrkan
för de lagstadgade uppgifter som den
utför. Den viktigaste uppgiften är att
ha hand om begravningsväsendet, men
också folkbokföringen och skötseln av
kulturhistoriskt värdefulla byggnader
och inventarier hör till de uppgiftena.

Uträknat på 2012 års kostnadsnivå
kostar de lagstadgade uppgifterna kyrkan
140 miljoner euro. År 2013 fick kyrkan
sammanlagt 109 miljoner euro av
samfundsskatten och ifjol 115 miljoner
euro. Reformen innebär alltså inget
slut på den subventionering kyrkan
gör för att utföra sina lagstadgade uppdrag,
snarare tvärtom.

Kyrkostyrelsen har utarbetat ett förslag
till fördelning av de 114 miljoner
som kyrkan ska få år 2016. Enligt förslaget
ska 107 miljoner fördelas enligt
befolkningsmängden i kommunerna
den 1 januari 2014. Sju miljoner euro
fördelas efter behov.

Kyrkpressen har jämfört Kyrkostyrelsens
fördelningsförslag med den andel
av samfundsskatten församlingarna
i Borgå stift samt några språköar
fick 2014. Jämförelsen bygger på skattemyndigheternas
statistik.

Reformen innebär att samfälligheterna
i Lovisanejden, Vasa, Esbo, Helsingfors
och Åbo samt Nykarleby församling
förlorar mest. Av dessa tre blöder
Lovisanejden mest, samfälligheten förlorar
nästan 40 procent av de inkomster
man har från samfundskatten i
dag. I reda pengar innebär det knappt
185 000 euro mindre. Nykarleby församling
samt samfälligheterna i Vasa,
Esbo och Helsingfors förlorar en tredjedel
var, Esbo förlorar drygt två miljoner,
Helsingfors drygt sex, Vasa över
600 000 och Nykarleby 82 000 euro.

När man ser på penningbeloppen
finns det inga stora vinnare i Borgå
stift. Generellt kan man säga att de flesta
åländska församlingarna vinner på reformen.
En del åländska församlingar
får mellan 30 och 50 procent mera
inkomster.

Övriga kyrkoekonomer i stiftet som
har orsak att dra på smilbanden finns i
Grankulla, Larsmo och Sjundeå. Däremot
hör kollegerna i Ingå, Hangö, Mariehamn
och Vörå till dem vars smilband
sannolikt drar neråt.

Läs mera och se tabellen i Kyrkpressen 2/2015