I skuggan av ett val

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Resultaten från den första ronden i det egyptiska parlamentsvalet är långt ifrån lika anmärkningsvärda som det rabalder som föregått dem. Oväntade är resultaten definitivt inte. President Mubaraks regerande nationella demokratiska parti (NDP) har i första ronden trängt ut det oppositionella hot som det islamistiska Muslimska Brödraskapet utgjorde i förra parlamentet, precis som man hade räknat med. Från 88 platser av 508 totalt fick Brödraskapet nu – 0. Det officiellt förbjudna sällskapet tilläts inte att ställa upp kandidater som grupp den här gången. Över tusen medlemmar har gripits och satts i fängelse inför valet. Enskilda kandidater har utsatts för misshandel och hot.

USA har den senaste tiden riktat påtryckningar mot sin främsta allierade i Mellanöstern. Inför valet höjdes det varningar för att de amerikanska demokratiseringskraven kan leda till det motsatta, en religiös islamsk stat. Nu verkar det som om Washington inte längre är beredda att tro på beskedet. I stället har NDP:s agerande väckt frågetecken, och nu när det står klart att partiet sopat ut oppositionen undrar bedömarna om inte just detta är inkörsporten till polarisering och islamisering.
Internationella valobservatörer tilläts inte. Under valet kom flera rapporter om att journalister nekats till att bevaka händelserna. Strax före bandning fick BBC Arabics team veta att den studio där de tänkt intervjua politiska oppositionsledare saknade säkerhetstillstånd – och efter en fruktlös karusell i olika instanser åkte filmteamet tillbaka till London utan program.

Egyptierna i sin tur lät bli att komma till urnorna. En del i ren resignation. Andra i rädsla för oroligheter kring vallokalerna, bland dem många av de koptiska kristna. I valdramat har kopterna blivit offer för politiska och religiösa markeringar.
Den koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten är en av de äldsta kristna kyrkorna i världen. Kopterna räknar sin historia till evangelisten Markus som enligt traditionen grundade kyrkan år 42 e Kr, och kyrkan är det största enskilda kristna samfundet i Mellanöstern. Exakt religionsstatistik är svår att få, siffrorna på antalet medlemmar varierar mellan 6 och 11 miljoner. Sanningen ligger som vanligt någonstans mitt emellan.

Kopterna är en viktig del av den nationella identiteten i Egypten och vet att ordet ”kopt” egentligen betyder ”egyptisk”. I gatubilden i Kairo är kyrkorna synliga, och påven Shehnouda III i sin stora svarta silkesturban är mäkta populär bland sina egna. Men det oaktat är den religiösa friheten inte i balans. När kopterna bygger kyrkor krävs det statligt tillstånd, och det bästa sättet att idka makt är att hålla hårt i byggloven. Därför byggs det kapell också i smyg. Inför valet dödades två kopter, många sårades och ännu fler fängslades, när Gizas säkerhetspolis hårt slog ner ett koptiskt uppror i en fattig stadsdel. De närmare tusen kopterna försvarade bygget av ett kapell, som enligt myndigheterna saknar tillstånd. Deras muslimska grannar sympatiserade också med sina kristna grannars protester. Det handlade, som en av dem sade, inte om motsättningen: muslimer mot kristna utan om staten mot kristna.
Påven Shehnouda III röt till och fördömde våldet. ”Gud ger vissa människor auktoritet för att de ska skydda sina underlydande, men auktoritet får inte innebära våld”, sade den åldrige påven. Och när hans underlydande, biskopen i Giza, bad myndigheterna om ursäkt för sammandrabbningarna, kom det en ny snärt från Shehnouda som förkunnade att kopterna inte hade nåt att be om ursäkt för, hur gärna de än vill bibehålla social harmoni.
Incidenten kopplades senare samman med en statlig amerikansk rapport om religiös diskriminering mot kristna, och i all synnerhet mot landets baha’iminoritet. Bland det som lyfts fram är deras svårigheter att få statliga jobb och omöjligheten för konvertiter från islam att få kristna ID-kort.
Regeringens presstalesman Magdy Rady upplyste kort en samlad journalistkår att Egypten ”förkastar rapporten tillika med tanken att vissa länder kan utnämna sig själva till att döma andra”. Landets utrikesminister sekonderade senare med att ”Washington inte har rätt att ta upp religionsfrihetsfrågor – inte ens i USA”.
Många är benägna att inte hålla med.

Religionsfrihetsfrågor är något av det viktigaste och mest eldfängda på agendan i världspolitiken och de kräver ett stort ansvarstagande hos politiker och diplomater i väst som i öst.
Att vifta bort dem som andrahandsfrågor ”för de religiösa” att ta itu med är också det ett förtryck, som i slutändan leder till någon annan människas lidande.

May Wikström



flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00

TV-REPORTAGE. Att tvinga någon att förbli i ett äktenskap kan vara straffbart, säger juridikprofessor i Svenska Yles program Spotlight. 30.4.2025 kl. 10:48

SAMKÖNAD VIGSEL. Åtta år efter att samhället införde regnbågsvigsel ska det evangelisk-lutherska kyrkomötet brottas med saken igen. 29.4.2025 kl. 11:57

PETRUS FÖRSAMLING. Enskilda församlingsrådsmedlemmar har inte besvärsrätt mot ett domkapitel, slog en av landets förvaltningsdomstolar fast. 28.4.2025 kl. 11:41

katolska kyrkan. Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk. 21.4.2025 kl. 11:46

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00