Kyrkans tro – och medlemmarnas

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Sociologiprofessor Susan Sundback anser att undersökningen är trovärdig, men kommer också med konsumentupplysning gällande hur den ska läsas. Sundbacks tankar och webbadress till undersökningen och VP:s artikel finns på nyhetsplats.

Till vardagsmaten i undersökningen hör uppgifterna om utskrivningar och överväganden att skriva ut sig, om att kyrkornas gudstjänster inte är någon publikframgång eller om att kyrkans sociala insatser uppskattas.
I fråga om bland annat dessa element har kyrkan redan i åratal funderat på vad som kunde göras för att rätta till det negativa och förstärka det positiva. Till den delen tillför undersökningen därför knappast något nytt. Men intressant kan den förstås vara i alla fall.

Att församlingsmedlemmarna inte till alla delar riktigt tror som kyrkan lär är inte heller någon överraskning. I alla tider har ju människor trott på sitt sätt, med sina betoningar och sina preferenser.
Så kommer det också att vara till den dag vi får se allt förklarat till fullo.
Mot den bakgrunden är det därför ingen större överraskning då undersökningen visar att alla finländare inte tror på Gud som kyrkan lär.
Det som kanske borde vara en överraskning är att endast 28 procent av de tillfrågade uppger sig tro på Gud i enlighet med den kristna läran.
Den låga siffran kan förstås bero på många olika saker. För att riktigt kunna avgöra vad den säger borde man åtminstone veta hur väl insatta de tillfrågade är om vad kyrkan lär om Gud. Endast då är det möjligt att säga om man tror eller inte tror i enlighet med den läran.
Utan att undervärdera människors kunskap om vad den kristna tron och kyrkan säger om Gud finns det alltså här plats för frågetecken.

Oberoende av vad orsakerna är ger den låga procentsiffran anledning till eftertanke i kyrkan.
En central fråga som måste ställas är hur allvarligt kyrkan ser på det faktum att endast en tredjedel av finländarna delar dess lära om Gud. Eller omvänt: är det viktigt att människor tror på Gud enligt kyrkans lära?
Hur kyrkan väljer att gå vidare med denna fråga avgörs i hög grad av hur man ser på den saken. Om det är viktigt måste kyrkan göra något. Om det inte är viktigt är det bara att låta tiden ha sin gång, att vänta och se vad som komma skall.

Att kyrkan bara skulle låta utvecklingen mot en allt mera individualistisk tro ha sin gång är svårt att föreställa sig. Men vad göra?
Ett alternativ är att kyrkan profilerar sin lära om Gud. Att den aktivt går ut med information om vad den egentligen lär och varför. Den uppgiften borde vara självklar under alla förhållanden och oberoende av vilka siffror olika undersökningar kommer fram till.

Men är det en självklarhet? Vet människorna i det kristna Finland tillräckligt om den kristna lärans grundläggande sanningar, bland annat om vad kyrkan lär om Gud? Är kunskapen tillräcklig för att räcka till i ett möte med andra gudsuppfattningar och andra religioner som presenterar sina uppfattningar?

I en kommentar i Valitut Palat säger sig ecklesiastikrådet Pekka Huokuna vara övertygad om att de som säger sig tro annorlunda på Gud än vad kyrkan lär ligger ganska nära den officiella läran.
Det är möjligt att det är så. Men vad innebär det?
Är det tillräckligt för kyrkan att en stor majoritet av dess medlemmar är ganska nära dess lära om Gud? Och hur långt kan man avlägsna sig från den utan att sluta tro på kyrkans Gud?

Sist men inte minst: hur klar är kyrkans egen uppfattning i dag om sin lära om Gud?
Stig Kankkonen



jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50