Bocken som trädgårdsmästare

Ledare. I nummer 1/2008 av Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift (NAT) ingår Marjatta Montonens beskrivning av turerna kring varningstexter på alkoholflaskor i Finland. 12.6.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Alltså kring planerna på att förse alkoholflaskor med en varningstringel, som upplyser konsumenterna om alkoholens skadliga verkningar.Planerna blev inte förverkligade och Montonen beskriver varför det gick som det gick.

Det avgörande enligt Montonen – och hennes dokumentation och argumentering är övertygande – var det stora inflytande som alkoholindustrin från början till slut hade på processen.

Men som Montonen också dels klart säger ut, dels låter förstå: det stora inflytandet var i hög grad ett resultat av beslutsfattarnas val. De gav industrin möjligheter att påverka processen och de möjligheterna utnyttjades till fullo. I den meningen är alkoholindustrin bara att gratulera.

Med hänvisning till Montonens debattartikel konstaterar Kerstin Stenius i ledaren i nämnda nummer av NAT bland annat:

”I det nu aktuella fallet med varningstexterna på alkoholflaskorna i Finland fick det privata näringslivet hälften av mandaten i den kommitté som skulle besluta om utformningen av texterna. Fördelningen var intressant eftersom lagen angav varningstexterna som ett led i förebyggandet av alkoholrelaterade skador, dvs. som upplysning i en folkhälsofråga. Men nu fick kommittén i uppdrag att beakta också näringslivspolitiska aspekter.”

Följderna blev en ställvis farsartad process och ett obegripligt slutresultat.Med alla fakta som är kända kunde alkoholindustrins företrädare självfallet inte förneka alkoholens negativa verkningar på hälsan. Följaktligen koncentrerade man sig på att konsumenterna inte skulle påminnas om det.

Slutresultatet vet vi. Beslutet att ta i bruk varningsmärkningar av alkoholprodukter hävdes.

Det man kan säga om beslutet är att de näringslivspolitiska aspekterna inte endast beaktades. De lade under sig andra aspekter, som till exempel folkhälsa och socialpolitiska aspekter.

Det är svårt att beskriva detta på något annat sätt än att penningen avgick med segern i slaget om varningsmärkningen. Åtminstone var det inte omsorg om människan som dikterade beslutet.

I den tidigare nämnda ledaren skriver Stenius:

”I värsta fall leder den nuvarande dekonstruktionen av den nordiska korporatismen till att förvaltningen och de som talar för hela samhällets intressen förvandlas till en part med lika, eller rentav mindre, inflytande än de som försvarar sina intressen av att driva lönsamma affärer eller de som försvarar andra små specialgruppers intressen i befolkningen. Då förvandlas försvaret för det allmänna bästa till en partsinlaga bland andra, till ett intresse som kan röstas bort.”

Men är det inte just detta som nu har diskuterats då det gäller valfinansieringen? Målsättningen med de ekonomiska bidragen, i vissa fall stora ekonomiska bidrag, har ju varit att få in människor som driver näringslivets intressen i beslutande organ.Farsen kring varningsmärkningen av alkoholvaror visar att satsningarna gett utdelning. Alkoholindustrin gick segrade ur processen. Alkoholeländet för tusentals och åter tusentals finländare blev en partsinlaga som vägde lätt.

I fråga om två andra viktiga samhällssektorer har vi redan sett antydningar om vad vi har att vänta oss om denna utveckling fortsätter.

Inom sjuk- och hälsovården blir näringspolitiska och ekonomiska bedömningar allt viktigare. Samma utveckling ser vi inom universiteten och högskolorna och inom utbildningen som helhet. Industrins och näringslivets behov ska vara det vägledande.

Representanterna för industrin och näringslivet har legitim rätt att tala för och driva sina intressen. Det är de politika beslutsfattarnas rätt och skyldighet att se till allas bästa. Och det är tyvärr där det nu förefaller brista. Det finns fortfarande andra intressen som bör beaktas än näringspolitiska.

Den som är intresserade av turerna kring varningstriangeln rekommenderas läsa Montonens artikel samt Kerstin Stenius ledare med anledning artikeln. Materialet finns på adress

http://nat.stakes.fi/SV/index.htm

Stig Kankkonen



SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29