En pjäs om konsten att dö

Kultur. En rolig och hoppfull pjäs om att dö i cancer? Jo, det är en sådan som sätts upp på Svenska Teaterns Mini-scen just nu, försäkrar regissören Ulrika Bengts. 16.1.2008 kl. 00:00

En rolig och hoppfull pjäs om att dö i cancer? Jo, det är en sådan som sätts upp på Svenska Teaterns Mini-scen just nu, försäkrar regissören Ulrika Bengts.

 
Foto: Valtteri Kantanen

Vittra handlar om Vivian Bearing, professor i litteratur och drabbad av långt framskriden och obotlig äggstockscancer. I Hellen Willbergs skepnad ligger hon i sin sjukhussäng och konstaterar lakoniskt att det är precis som att vara på ett doktorandseminarium, men nu är det hon som är ämnet för föreläsningen. Och inte är det lika krävande som att vara professor heller. ”Jag behöver bara ligga still och se ut som om jag hade cancer”.

Vittra (Wit) har skrivits av den amerikanska läraren Margaret Edson och gav henne Pulizer-priset år 1999. Den bygger på Edsons egna erfarenheter efter att ha arbetat ett år på sjukhus och följt med aids- och cancerpatienters kamp.

– Det är en pjäs om konsten att dö, säger Ulrika Bengts, som står för regin.

Hon säger att föreställningen handlar mycket om ord. Professor Bearing är specialist på barockpoeten John Donne. När hon insjuknar försöker hon förklara sin situation, men märker paradoxalt nog att orden, de ord hon alltid kunnat lita på, sviker henne.

– Trots att hon jobbat med ord i hela sitt liv hittar hon inte ord för den fysiska smärtan, för bortvittrandet.

Möte med det svåra

Ulrika Bengts säger att hon tog sig an projektet för att hon är intresserad av dödstemat. I vår tid lever vi som om inte döden fanns, och när kroppen säger ifrån blir det en chock. Hon ville utreda vad som händer med en människa som blir ensam med sin dödsångest och sin smärta.

– Pjäsen har också element av forskningskritik. Vad är vi villiga att göra för att utöka vår kunskap?

Också den komplicerade relationen mellan patient och vårdare lyfts fram. Det är en ny erfarenhet för pjäsens litteraturprofessor att plötsligt bli intressant i kraft av sin tumör.

Ämnet är svårt. Finns det risk för att publiken blir avskräckt? Nej, det tror inte Ulrika Bengts.

– Teatern gör sig själv obehörig som konstform om man inte tar upp grundfrågorna. Människor måste också möta tunga och svåra frågor. Och jag tror att vi har hittat en form som gör det möjligt, en sorts ironi, en lätthet. Jag hoppas också att den ska kunna bli ett stöd för cancerdrabbade och deras anhöriga.

Beröringens makt

Birthe Wingren spelar sköterskan Susie som blir den som i vardagen tillbringar mest tid med den döende litteraturprofessorn.

– Vad finns kvar av en människa då inte bara fysiken utan också hjärnan sviker? Här kommer sköterskan Susie in och hjälper Vivian Bearing att inse att det är viktigt bara med vanlig mänsklig närhet. Att någon rör vid henne, säger Birthe Wingren.

Hon säger att pjäsen inte är andlig, men medmänsklig.

– Det är väldigt svårt att beskriva den här pjäsen, men den är skriven på ett sådant sätt att den faktiskt också är rolig. Man får bearbeta det att döden är något vi alla kommer att gå igenom. Döden är en del av livet.

Sofia Torvalds



Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10