Statistiken över kyrkotillhörigheten och förtroendet för kyrkan förefaller tala skilda språk. Utträdet ökar men förtroende för kyrkan är stabilt. Enligt Kimmo Kääriäinen, chef för kyrkas forskningscentral, visar de olika signalerna att ett utträde inte är lika med ett misstroende.
| Enligt preliminära uppgifter från Befolkningsregistercentralen skrev 37 481 personer ut sig ur kyrkan år 2007. Samtidigt anslöt sig 10 960 personer till kyrkan och. Medlem i kyrkan genom dop blev 48 429 personer. |
Den närvarande befolkningen i församlingarna, dvs. de av kyrkans medlemmar som bor stadigvarande i Finland, var enligt statistik från mitten av december 4 331 550. Enligt dessa preliminära uppgifter hör 81,7 procent av finländarna till den lutherska kyrkan.
– De slutliga siffrorna kan se lite annorlunda ut, men knappast skiljer de sig nämnvärt från de här siffrorna, säger Kimmo Kääriäinen.
Motsägelsefullt
Det innebär att en ny negativ milstolpe i kyrkans medlemstal har passerats: i procent uttryckt är antalet finländare som nu hör till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 82 procent. Ännu år 2006 hörde 82,4 procent av finländarna till kyrkan. Då anslöt sig 10 116 personer medan 34 952 personer skrev ut sig ur kyrkan.
Jämför man statistiken över kyrkans medlemsantal med det som World Values-undersökningen har att berätta om bland annat förtroendet för kyrkan blir bilden till synes motsägelsefull.
| Enligt Kimmo Kääriäinen är en av de vanligaste orsakerna till utträde ur kyrkan att Gud och religion inte känns som en personlig angelägenhet. |
– Enligt World Values-undersökningen har förtroendet för kyrkan klart stärkts de senaste åren, berättar Kääriäinen.
– Efter en bottennotering år 1990, då endast 32 procent av finländarna sade sig ha förtroende för kyrkan, var siffran år 2005 uppe i 63 procent.
Det motsägelsefulla i att kyrkans medlemsantal sjunker samtidigt som förtroendet för kyrkan kraftigt ökar har enligt Kääriäinen säkert många förklaringar. En är denna:
– Att man utträder ur kyrkan innebär inte att man vänder kyrkan ryggen och ännu mindre att man vänder Gud ryggen.
Det senare bekräftas i samma World Values-undersökning, som visar att Gud och religionen blivit allt viktigare för finländarna. Nästan hälften av finländarna, 47 procent, anser att Gud är viktig eller mycket viktig.
Gott utgångsläge
Förtroendet för kyrkan kan enligt Kääriäinen förklaras i synnerhet med två faktorer: kyrkans insatser inom diakonin och förrättningarna.
– I samband med och efter den ekonomiska krisen ökade förtroendet för kyrkan då finländarna såg en kyrka som konkret engagerade sig för de utsatta.
– Till detta kommer att finländarna anser att kyrkan utför sin grunduppgift mycket väl, och då i synnerhet förrättningarna.
Enligt Kääriäinen har kyrkan i denna mening ett gott utgångsläge för sitt fortsatta arbete. Inställning till kyrkan är positiv och förtroendet för kyrkan är stort.
– Den stora utmaning som medlemsstatistiken klart belyser är gruppen unga vuxna, säger Kääriäinen.
– Det är inom den gruppen utskrivningen är speciellt stor och kyrkan har all anledning att fråga varför den inte når ut till den.
Helt behöver kyrkan inte famla i mörker när det gäller att planera för att bättre nå ut till gruppen unga vuxna. Det man vet är nämligen att en av de största orsakerna till utträde är att Gud och religionen inte känns som en personlig angelägenhet.
Familjen viktig
Att det är så har enligt Kääriäinen mycket att göra med att den kristna kulturen och traditionen inte längre är naturliga delar av familjernas liv. Det leder till att det inte finns ett naturlig grund att bygga på.
– För kyrkan innebär detta att man måste satsa ännu mera på arbetet med familjerna och på att skapa kristna traditioner som passar dagens människor.
– I dag är det dopet, skriftskolan, kyrklig vigsel och begravningar som ger de konkreta kontaktpunkterna med kyrkan. Förenklat sagt kunde man säga att kontaktpunkterna mellan individen och kyrkan ligger för långt från varandra. De bör bli fler, sammanfattar Kimmo Kääriäinen.
