Viktigt att påverka

Ledare. Ledare 1/2008 I en representativ demokrati företräds de egentliga makthavarna, folket, av sina valda representanter. Detta uttrycker grundlagen så här: ”Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen.” 1.1.2008 kl. 00:00
I en representativ demokrati företräds de egentliga makthavarna, folket, av sina valda representanter. Detta uttrycker grundlagen så här: ”Statsmakten i Finland tillkommer folket, som företräds av riksdagen.”
I evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tillkommer i denna mening makten församlingsmedlemmarna, som företrädas av … Ja, här blir det lite knepigare.

 
Illustration: Jan Lindström
Församlingsmedlemmarna använder direkt sin makt i val av kyrko- eller församlingsråd och kyrkofullmäktige. I övrigt är deras makt representativ och utövas av de förtroendevalda.
Så är det alltså också i de kyrkliga val som förrättas efter cirka en månad, alltså valen av ombud till kyrkomötet och medlemmar i stiftsfullmäktige.
Dessa förtroendevalda väljer församlingsmedlemmarna via sina förtroendevalda.

Riktigt väl rimmar detta inte med de mål som presenteras i kyrkans nuvarande strategi och inte heller med målet i den nya strategin som är under arbete.
De övergripande målen i bägge strategierna är nämligen att föra kyrkan närmare folket och att stärka medlemskapet. Kyrkan skall vara närvarande och engagerande.

Med tanke på hur val i allmänhet engagerar människor kunde det kanske vara vist att kyrkan ser över sitt valsystem och reformera det så att det ger möjlighet för medlemmarna att direkt välja alla sina förtroendeorgan.
Ett sådant system skulle leda till ett ökat intresse för kyrkan och kyrkliga frågor, vilket med stor sannolikhet också skulle öka intresset för att kandidera i kyrkliga val. Bland annat allt detta skulle dessutom höja statusen för kyrkomötet och stiftsfullmäktige.

Självfallet har direkta val också negativa sidor.
Ett uppenbart argument mot direkta val är att de kostar. Men att demokrati kostar vet alla och det kan knappast vara ett vägande argument mot optimalt demokratiska modeller. Demokrati varken kan eller får räknas i pengar.
Ett annat argument mot allmänna val till kyrkomöte och stiftsfullmäktige är att personer som i allmänhet inte har minsta intresse för eller av kyrkan kan avgöra vilka som sitter i dess beslutande organ. Men inte heller det argumentet är hållbart. Samma brist på intresse skulle i så fall sätta stopp för allmänna val till kommunala och statliga organ.

Att det kanske kan finnas orsak att i framtiden se över det kyrkliga valsystemet är en sak. En annan sak är att det gäller att göra det bästa av situationen här och nu.
Rösträtten i valen är alltså begränsad till de förtroendevalda, men det skall inte tolkas så att ingen annan har talan i dem. Varje församlingsmedlems rätt är att på sitt sätt påverka valen genom att meddela ”sin” förtroendevalda vilken kandidat som han eller hon önskar se vald.

Via Kyrkpressen och kyrkpressen.fi har alla också möjlighet att ge sin syn på valen som sådana, på kandidaterna och på de organ valen gäller samt att ställa frågor till kandidaterna.
Denna rätt och möjlighet begränsas naturligtvis inte till valtiderna, utan gäller också under mandatperioderna. Både med tanke på intresset för kyrkliga frågor och med tanke på en fungerande kyrklig demokrati är det av största betydelse att dialogen mellan alla aktörer är fortgående och aktiv. Alltså att påverka hela tiden.

Tyvärr är verkligheten ofta en annan.
Inför senaste val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige för fyra år sedan var tystnaden såväl på kandidat- som församlingsmedlemshåll ganska kompakt. Dialogerna under mandatperioden reduceras allt för ofta till ilskna monologer om sådant som man inom kyrkan är oense om.
Inte undra på att den kyrka som i strategierna framställs som närvarande och engagerande upplevs som stridande och i värst fall direkt frånstötande.

Det minsta, och samtidigt det viktigaste, som vi alla kan göra när som helst och var som helst är att be för de förestående valen.
Stig Kankkonen



SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00

SAMER I KYRKAN. Kyrkan vill ibland framstå som den största av syndare och berätta hemska historier om sig själv från förr. Men det som räknas är var kyrkan står inför samernas framtid, säger den samiska teologen Lovisa Mienna Sjöberg. 2.6.2025 kl. 10:00

den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44