Bloggarkiv

Mia och Ben Westerling
Mia och Ben Westerling
Mia och Ben Westerling är missionärer i Nepal, utsända via Finska Missionssällskapet. Efter flera år i Finland känns det ändå hemvant att vara tillbaka. Mia är informatör och koordinerar volontärarbetet och Ben är regionchef.

Röst-a

20.10.2012 17:51

Bäähää, bäähää, bäähää har det hörts hela dagen. Jag tycker om getter, men för tillfället har jag hela "brääkandet" ända upp till öronen. Igår på jobbet var det samma sak. På morgonen bräkte jag med och tyckte att jag fick en diskussion till stånd med geten som var bunden på andra sidan staketet, just utanför mitt arbetsfönster.
Vi lever just vid tröskeln till hinduernas största högtid Dashain. Över 1 1/2 miljon männniskor lämnar staden för att besöka föräldrar och släktingar, som bor kvar på landet. Getterna som flyttar in istället är inte så många, men de väger 1,8 miljoner kilogram enligt The Himalayan. Geten utanför mitt arbetsfönster tycktes veta varför den var här. Efter några dagar tar bräkandet slut, då är alla getter offrade  till gudarna och alla felsteg är som bortblåsta för det här året. Det var inte om det här jag skulle skriva, men det där bräkande tycks gå genom märg och ben och ända ut i fingerspetsarna.


Igår fullföljde vi, Mia och jag, vår medborgerliga plikt. Vi var till Finska ambassaden och förhandsröstade. Vi tog en karta på vilken ambassaden är tydligt utritad. Vi tog en taxi och stannade vid hotellet Shangrila. Mitt emot hotellet var den lilla väg vid vilken ambassaden ligger. Men ambassaden var inte där! Nå, kanske kartan inte är så exakt tänkte vi och började leta. Vi snurrade runt i området i närmare 1 1/2 timme utan resultat. Mia var hungrig och ville ge upp och åka hem. Själv kan jag vara utan mat i dagar (nästan), men Mia behöver regelbundet mat. Vi stannade vid Danska ambassaden och frågade vakterna som visste namnet på stadsdelen där finska ambassaden finns och så kom det en taxi som kände till stadsdelen. Chauffören märkte att vi behövde hjälp,så han begärde ett pris, som fick oss att rusa ut ur taxin direkt. Vi tog oss ut till en större väg och med namnet på stadsdelen i huvudet fick vi tag i en taxi som körde oss dit. Huh! Det hade börjat skymma och vi som bara snabbt skulle fara och rösta hade inte tagit med några ficklampor. Vi skyndade in för att rösta. Jag hade kandidatnumret klart, men Mia kollade numret, för säkerhets skull, i en bok med alla kandidater i hela Finland. I röstningsbåset finns ju inga kandidatlistor. Då allt var klart och Mias blodsocker hade stigit efter en kopp kaffe och småbröd, slog det henne att hon troligen hade kastat om siffrorna och snabbt kollade hon i kandidatboken och mycket riktigt - hon hade röstat på "fel" kandidat. Det är ju faktiskt mer spännande på det här sättet, man skriver tre siffror på rösningsblanketten och så kollar man efteråt på vem man röstat. Till all tur så blev det inget dåligt val trots allt. Förresten, ambassaden hade flyttat för sex år sedan.


Det spännande tog inte slut här. Vi kom ut på vägen, men alla taxin var upptagna. Till slut kom det en mikrobuss i vilken vi fick rum och tog oss till centrum, till Ratna park. Vilket myller av människor, tänk dej den värsta julaftonsrusning och lägg till tio gånger fler människor. (Julaftonsrusning ger helt fel associationer, pyntade fina gator och mycket ljus). Vi stappla omkring i mörkret, steg i gyttja, höll på att ramla, hand i hand för att hållas ihop. Det var faktiskt skrämmande.


Det var skönt att komma hem. Vi hade gjort vår medborgerliga plikt och vi hade tänkt den som ett fint exempel på demokrati i kommande  politiska diskussioner med nepalesiska vänner här.


Bäähää, bäähää ekar det fortfarande mellan husen och fortsätter säkert hela natten.


Kom ihåg att gå och rösta och kolla att du skriver rätt nummer!


Ben Westerling

I letande efter ambassaden
Lasse Hedlund
23.10.2012 16:53
Spännande liv ni lever. Kanske kan ni nångång skriva en hel bok. Det finns säkert material till detta med alla era fina erfarenheter. Tänk att det nuförtiden tar någon bråkdels sekund att skria och skicka bilder till andra ändan av planeten. Annat var det ännu på 70-talet. Må så väl. Vi röstar den 28 okt. men vi har inte bestämt på vem. Men nog en som inte vill kommunfusion med Lojo
Lasse Hedlund
23.10.2012 16:51
Spännande liv ni lever. Kanske kan ni nångång skriva en hel bok. Det finns säkert material till detta med alla era fina erfarenheter. Tänk att det nuförtiden tar någon bråkdels sekund att skria och skicka bilder till andra ändan av planeten. Annat var det ännu på 70-talet. Må så väl. Vi röstar den 28 okt. men vi har inte bestämt på vem. Men nog en som inte vill kommunfusion med Lojo
ann-katrin store
22.10.2012 16:07
Det verkar som om många får o getter i världen får sätta livet till denna vecka. I Senegal firar vi Tabaski ( offerlammfesten) i slutet av veckan. Också här bräks det till lust och leda.
Ragnhild Nyström
21.10.2012 23:48
Men så lustigt! Jag letade efter recensioner av Kärleken vinner av Rob Bell och hittade en på en finsk hemsida och vem ser jag där om inte er?!
Vad roligt att ni är tillbaka i Nepal! Själv har jag just kommit till Sverige- i juni och jobbar nu på en kristen skola i Örebro. Jag hoppas att jag snart ska kunna åka tillbaka till Nepal- men det dröjer nog något år eller två.

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16