Bloggarkiv

Jani Edström
Jani Edström
Jag som gör bloggkalendern har levt drygt 50 år, är gift för andra gången, har fem barn och jobbar i Helsingfors. Hela mitt liv har jag bott i Finland. Dessutom har jag har fått resa en del och träffat människor mycket intressantare än mig själv. Jag betraktar mig som en sorts ekumenisk springpojke som rycker in där det behövs. Kallar mig också jazzpastorn och ser livet som en rad improvisationer kring ett givet tema.

30. Huset

30.12.2012 12:19

Huset jag bor i har stått här sen 1946. Paret Bengtström som byggde huset hade också två växthus där de odlade blommor. Folk i byn kom och köpte blommor av dem och de sålde också till återförsäljare. De fick också en son, men hans hälsa vacklade och han gick bort i unga år. Paret Bengtström hörde till församlingen. På den tiden hölls husmöten, det som idag kallas cellgrupper. Den gamla gästboken vittnar om många och välbesökta husmöten då man läste Bibeln, sjöng andliga sånger och bad tillsammans.  

Redan på 1960-talet inleddes planerna på en ringväg som skulle utplåna huset och växthusen. Farbror Bengtström lär ha tagit nyheten hårt och kunde bli deprimerad av tanken på att kanske tvingas överge hus och hem på grund av den så kallade utvecklingen. Efter att han dött bodde hustrun kvar fram 1980-talet då hon gick bort. En ung man, tog hand om det praktiska och skötte om att fru Bengtström skulle ha allt hon behövde. Samma unga man, idag både farfar och morfar, men lika ung till sinnes som då, gjorde nyligen små renoveringar på huset.

Huset har förbättrats då och då. Nya fönster, plåttak istället för det tunga tegeltaket, sågspånsisoleringen har ställvis ersatts av modernare material, köket har renoverats, nya elledningar satts in, kallvinden har fått två rum, golven befriats från korkplattor och träet slipats fram, nya tapeter, köket förstorats när ett skåp avlägsnades, södra fasaden brädslagits när rappningen fallit bort.

Vi har ”bott in oss i huset” som min bror skulle säga. Den som bor i ett gammalt hus får vänja sig vid huset. Enkelt har det inte varit, men kanske lärorikt. Inget grovkök, klädvårdsrum, förvaringsrum, hobbykällare, garage eller andra praktiska utrymmen. Däremot ett  par väl tilltagna rum och högt i tag nere och tre sovrum uppe. Inga grannar som störs av jazztrumpeter och rockgitarrer. Några gamla äppelträd pryder gården där vi sett harar, ekorrar, rävar, rådjur, vitsvanshjortar, grävlingar, mårdhundar, älgar och möss.

Idag ligger huset kvar, invid en ljudvall som skiljer det från trafikleden Ring II, och en cykelväg går alldeles invid husknuten. Det som tidigare var byn har splittrats upp av vägar och den närbelägna skolan är kanske det enda som fortfarande ger en viss sammanhållning åt människorna som bor här.

En ny trafikled är ett långt sorgearbete för dem som drabbas. Skog skövlas, hus rivs, familjer tvingas flytta bort, maskiner jobbar dygnet runt, berg sprängs, jord flyttas, ett nytt landskap uppstår. När aktiviteten var som värst vädjade skoldirektionen, där jag var ordförande, till entreprenören att hålla upp med vissa arbeten som äventyrade skolbarnens säkerhet tills skolterminen var slut. Då blev det lugnare.

Redan från början var det klart att staden kan lösa in huset och området omkring. Det har känts osäkert. Fortfarande vet jag inte hur länge vi får bo kvar, men man vänjer sig. Osäkerheten kan så  småningom ersättas av tacksamhet över ett hem. Ett hus som sett familjeliv i olika former, människor åldras och gå bort, barn växa upp, gäster komma och gå.

Huset har inhyst osäkerhet, ångest, sorg och förtvivlan, men också hopp och förväntan, glädje och framtidstro. Här har firats födelsedagar med mexikansk meny. Här har bakats star wars-inspirerade pepparkakshus. Här har stålmän och spindelmän samsats med bätmän och robinar. Här har profetikoner och simpsons bidragit till insikter om andlighet och livet. Här har ljudet av cellospel, gitarrplink, tvättmaskiner och barnröster skapat en livets symfoni som fortfarande sitter i väggarna. Det är och har varit ett välsignat hus, ett tryggt hem, Villa Björkdal.

Marika Slotte
30.12.2012 18:48
Hej Jani, Så trevligt att läsa om huset som vi såg från våra bostadsfönster i 15 års tid!
"Farbror Bengström" gick bort årsskiftet 1983-84, och hans hustru något år, eller ett par år, efteråt.. Om det nu är viktigt med detaljer... det var ju inte ditt budskap heller.
H. Marika

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27