Våga fråga

I vår frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Du får gärna ställa din fråga anonymt. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Frågorna publiceras och besvaras både i papperstidningen och på webben.


Hur kan jag lita på att mina barn inte far illa i församlingens ungdomsarbete?

FRÅGA: Jag har dåliga erfarenheter av församlingen från min egen ungdomstid och min familj har aldrig varit särskilt kyrkaktiv. Nu när barnen konfirmerats har de blivit väldigt aktiva i ungdomsarbetet, deltar i helger och konferenser och läger. Hur kan jag veta att det som lärs ut där inte skadar mina barn? Finns det någon kvalitetskontroll på vad som sker på olika ungdomsevenemang inom kyrkan?


SVAR: Frågeställaren tar upp en angelägen fråga. Som förälder vill man veta åtminstone något om var barnen rör sig och framför allt om de har det bra eller inte. Enkelt skulle det ju vara om svaret på frågan var att om ett sammanhang kallas för kristet, så är det automatiskt ett bra sammanhang. Så enkelt är det tyvärr inte. Det finns lämpliga och mindre lämpliga kristna evenemang. Frågeställaren själv har uppenbarligen fått en negativ bild av kristen verksamhet.


Det jag först vill lyfta fram som något positivt är att barnen som konfirmerats engagerar sig. Det är ju ett tecken på att de blivit intresserade av kristen tro och vill ta reda på mera om den. Enda sättet att göra det är att själv pröva vad det hela kan tänkas gå ut på. När barnen och ungdomarna engagerar sig kommer de också att märka att det finns många olika uttryck för kristen tro och att de måste hitta sin egen väg och stil. Det är en process som behöver få ta sin tid.



"Skulle man som förälder märka att engagemanget leder till att ungdomarna avskärmar sig, kommer i obalans eller prioriterar ned sin relation till föräldrarna kan det vara skäl att ta kontakt med den som ansvarar för verksamheten."



Till saken hör ju att ungdomar vill engagera sig djupt i det de gör, oberoende av om det är kristen tro, livsåskådning, miljö- och rättvisefrågor, sport eller något annat det handlar om.

Församlingsverksamheten för ungdomar kan se olika ut beroende på var man bor i Borgå stift. Men gemensamt för alla församlingar i den lutherska kyrkan är att det ska finnas ett mål, ett tydligt innehåll och en ansvarsperson för verksamheten. Samlingarna ska vara öppna och de ansvariga ska kunna redogöra för vad som sker på dem om någon frågar. Innehållet i samlingarna ska vara utformat så att barnens och ungdomarnas integritet är tryggad. Det betyder att miljön ska vara trygg och att ungdomarna ska få tänka själva, pröva det de hör och själva ta ställning.

Skulle man som förälder märka att engagemanget leder till att ungdomarna avskärmar sig, kommer i obalans eller prioriterar ned sin relation till föräldrarna kan det vara skäl att ta kontakt med den som ansvarar för verksamheten.

Jag vill också uppmuntra frågeställaren att vid ett lämpligt tillfälle diskutera engagemanget med sina ungdomar. I en sådan diskussion kan de egna erfarenheterna få komma fram samtidigt som man är öppen och t.o.m. lite nyfiken på att få höra vad ungdomarna ser som viktigt och bra i sitt engagemang. I ett sådant diskussionsklimat brukar frågorna få svar rätt naturligt. Lycka till med det!

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens gård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08