Två amerikanska missionärer från Ungdom med uppgift (UMU), Dan och Deyon Stephens och deras schweiziska vänner köpte 1978 en skrotfärdig italiensk lyxkryssarskorv från 1930-talet i Venedig. Den gjorde de om till ett sjukhusfartyg. Det blev början till den kristna hjälporganisationen Mercy Ships.
Borta i Finland hade den unga sjömannen Tom Lindroos, uppvuxen i Kimito, vid den tiden på 1970-talet helt andra planer. Han var ung pappa och hade precis blivit utbildad sjökapten. Han hade redan hunnit vara jungman på Sverigefärjan Fennia och seglat på Sydamerika med legendariska finländska m/s Angra, på Rio, Santos och Buenos Aires, men var nu i färd med att gå i land för familjens skull.
Istället blev det år med logistik, transporter och shipping, bland annat ett årtionde med egen speditions- och skeppsklareringsfirma i Nådendal.
Sedan jobbade Tom Lindroos i sammanlagt 20 år hos Nokiakoncernen där han under teleimperiets toppår skötte Nokias logistik mellan Europa och Asien. Familjen hade hemadresser i Bangkok, Beijing, Taipei och till sist i München.
– Men sedan behövde jag en break. Det var så hektiskt, säger han.
Tom Lindroos uppdaterade sitt gamla sjökaptensbrev 2015 och började göra frilansjobb till sjöss, bland annat på havsforskningsfartyget Aranda. Fortfarande som 70-plussare, numera bosatt i Äetsä i sydvästra Finland, gör han ibland befälsjobb för ett rederi i Åbo.
”Har ni nånting för en gubbe som jag?”
År 2022 stötte Tom Lindroos på Mercy Ships.
– Det var en sjöfartsmässa i Åbo och jag kände starkt att jag måste gå dit, minns han.
Där stod folk från Mercy Ships, berättade om sin verksamhet och sökte frivilliga.
– Jag sade att jag är 69 år nu och undrade om de hade någon nytta av en gammal gubbe. Men de uppmanade mig att söka för att de behövde kompetenta människor, minns han.
Av Afrikas befolkning har 95 procent inte möjlighet till säkra operationer.
Så två år senare, hösten 2024, satt Tom Lindroos, 71, på flyget till Burkina Faso. Därifrån reste han vidare till Sierra Leone, ett av världens fem fattigaste länder, drabbat av inbördeskrig och ebola, säger han.
I huvudstaden Freetowns hamn väntade ett tre månaders frivilligpass på världens största civila sjukhusfartyg, Global Mercy, byggt 2021.
Operationssalar istället för bildäck
–Det blev en fantastisk upplevelse som jag inte kommer att glömma, säger Tom Lindroos.
Global Mercy är något större än en Vasabåt, men där en färja har bildäck har Global Mercy sex operationssalar.
Receptionist till dykare – Mercy Ships har frivilliguppdrag för många olika yrkesgrupper.
Mercy Ships två sjukhusfartyg seglar för det mesta i vattnen kring Afrika söder om ekvatorn.
Den andra, äldre båten Africa Mercy är en ombyggd före detta dansk järnvägsfärja. När de nya danska Bältbroarna gjorde att den blev överflödig lade en skotsk affärskvinna och donator via sin stiftelse ut miljonerna som behövdes och köpte fartyget för Mercy Ships. Africa Mercy ligger just nu i Madagaskar för att efter jul och nyår gå till Sydafrika för docka.
Mercy Ships har under sin historia gått i hamn i närmare 60 länder. I samarbete med de lokala hälsovårdsmyndigheterna letar man via en omfattande field service, långt innan fartyget anländer, patienter som behöver opereras, berättar Tom Lindroos.
Mercy Ships fartygssjukhus tar framför allt sig an ortopediska operationer, utvärtes tumörer, gomspalter och ger tandvård.
– Av Afrikas befolkning har 95 procent annars inte möjlighet till säkra operationer. När vi i Finland har en böld går vi till sjukhuset och så tas den bort. Men där kan de vänta åratal och tumörerna bli väldigt stora. Det var nog häftigt att se en del patienter som kom ombord, säger Tom Lindroos.
Före och efter operationerna bor patienterna på hope centers i land, ibland i veckor tills de är friska nog att återvända hem.
I organisationens historia har Mercy Ships gjort över 120 000 kirurgiska ingrepp och gett tandvård till över en halv miljon människor. Mercy Ships utbildar också hälsovårdspersonal och jordbruksrådgivare för länder man besöker.
Sjömansjobb i hamn
Ombord i Freetown blev Tom Lindroos en av fem styrmän ombord, med ansvar för utbildningen av den tekniska personalen.
– Det var däcks- och maskingängen. Jag ansvarade bland annat för brandövningarna en gång i veckan, säger han.
Ut på öppet hav kom sjökapten Tom Lindroos sig inte under sin tid ombord. Sjukhusfartyget ligger vid kaj i tio månader och sysselsätter under den perioden upp till 1 200 frivilliga. Viktigare än sjömil på havet är att underhålla och driva fartyget som är ett litet samhälle i sig.
– Vi hade hytter från däck 5 till 11. Det fanns matsal, bibliotek, pool, gym, tvättstuga och till och med ett kafé i stil med Starbuck’s, säger Tom Lindroos.
Familjer ombord bodde i hytter som påminner om mindre sviter ombord på en Sverigebåt och för barn som följt med sina föräldrar fanns en skola ombord.
Tom Lindroos hade också hand om vattenförsörjningen till fartyget. Global Mercy tankar vatten från land, men renar och klorerar det sedan ombord. För sjukhuset ombord producerar fartyget hela tiden sin egen el. Med dyr utrustning ombord mitt i ett urfattigt land behöver man också säkerhetsarrangemang; dem står nepalesiska gurkhasoldater för.
Förnödenheter och livsmedel kommer i containers från Nederländerna och fartyget seglar regelbundet till Kanarieöarna eller till det spanska fastlandet för underhåll och service.
Ombord bor omkring 450 personer även om fartyget kan ha plats för upp till 1 000 personer.
En del av dem som jobbar som sjöpersonal kommer från rederier som sponsorerar Mercy Ships genom att skicka personal som är intresserad av frivilligpass ombord.
När fartyget byggdes vid ett varv i Kina sponsorerades det också av Stena-koncernen som bjöd på hela projektövervakningen. Fartygets skeppsdesign är gjord i Finland.
”'Hopp och helande med Jesus som förebild' är mottot – men ombord måste man inte vara kristen.
Kristen utan samfundskoppling
Mercy Ships är en kristen organisation. Dess grundare, paret Stephens, har på äldre dagar flyttat tillbaka till USA och uppges stå nära amerikanska baptister. I övrigt är Mercy Ships inte knutet till någon kyrka eller samfund.
– ”Att ge hopp och helande med Jesus som förebild” är deras motto. Ombord ska du acceptera de kristna värderingarna, men man måste inte vara kristen. Varje morgon hölls korta samlingar, en liten stund med en andakt, ett tal, ett bibelord eller något liknande, säger Tom Lindroos.
Femåriga Malang i Senegal efter operationen där hans missbildade ben rätades ut.
Barnmorskan Koumba, 39, jobbade själv i vården i sexton år i Guinea – men före Mercy Ships kunde ingen operera hennes jättelika struma.
– På Global Mercy kände jag att jag behövdes, säger Tom Lindroos.
”En röd tråd i mitt liv”
Tom Lindroos är själv uppvuxen i ett kristet hem i Kimito, där hans pappa var pingst-
evangelist, tills det blev för ekonomiskt knackigt och familjen flyttade till Västnyland för andra jobb.
– Jag har alltid trott på Gud, det har varit en röd tråd i mitt liv. Men det har varit ups and downs med mitt kristna liv. Men ju äldre jag blir, desto mer ser jag hur värdefullt det är för mig, säger han.
För honom har resan – på stället vid kaj – med Mercy Ships framför att allt varit ett sätt att ge tillbaka efter ett långt liv han är nöjd med, ett 48 års fint äktenskap med Mirkka där hemma, med barnen och barnbarnen.
Tom Lindroos tänker att särskilt finländare med vårdutbildning och sjukhuserfarenhet, men också andra, gärna kan prova på Mercy Ships. Ombord på det flytande samhället behövs allt från receptionister och kökshjälpar till dykare.
Resor till och från fartygen betalar man själv, eller genom att skaffa sig egna sponsorer. Tidvis har Mercy Ships också tagit betalt för mat och boende ombord, med det är för tillfället gratis.
– Om jag kan ge lite av det jag har till dem som har det så svårt – så känns det så bra! säger Tom Lindroos.
Tom Lindroos hoppas flera finländare skulle ta den lärorika Mercy Ships-chansen. Foto: Jan-Erik Andelin
Övriga foton i artikeln: Mercy Ships - pressbilder
