Vad kommer efter folkkyrkan?

”I SÖNDAGENS gudstjänst tillkännages det vilka som har döpts och inlett sitt liv i kyrkan och vilka som har avslutat sitt jordiska liv. De flesta söndagar är de avlidna flera än de som har döpts. Så ser en kyrkas minoritetsblivande ut, vecka för vecka, år efter år.”

Det skriver forskaren och emeritusbiskopen Sven Thidevall som redaktör för artikel­antologin En stilla susning (2026). Den handlar om hur det blir när Gustav Vasa-luther­domen i Norden till slut bli en minoritet.

Svenska kyrkan är där i år. Med drygt fem miljoner lutheraner är de nu, år 2026, mindre än 50 procent av alla svenskar. Fyra av stiften i Sverige är redan sedan några år där.

I Finland ger kyrkans massiva statistik­föring och prognoser oss tio år kvar dit. Finska Helsingfors stift är redan under 50-procents­strecket; finska Esbo stift väntas gå samma väg ännu under detta årtionde.

Svenskspråkiga Borgå stift berömmer sig av hög kyrkotillhörighet i landet. Fast om man räknar in församlingarna i de stora tvåspråkiga samfälligheter, som lyder under andra stift, är siffran klart lägre, omkring 62 procent.

"Förstås kan man göra som 48 000 församlingar i världen och kalla sig bara Jesu eller Kristi kyrka."

SKA MAN Nu då längre tala om folkkyrka? frågar olika kyrkkunniga i Thidevalls bok – ordet som uppkom när det på så många plan började vara ett faktafel att tala om statskyrka.

Förutom det har vi också folkkyrko­rörelsen på 1920-talet, som också i Finland gav oss kyrka-­underifrån-initiativ som Församlingsförbundet eller Församlingsbladet, senare renodlat till Kyrkpressen du läser nu.

VAD SKER NÄR när man som lutheran är i minoritet i samhället? Med en glimt i ögat kan man väl säga att det sega Den blomstertid-­problemet förändras när det inte är den gamla förtryckande enhetsmakten som står och sjunger på skolans vårfest – utan barn ur en minoritet med långa anor som får upprätthålla sin kultur med en sång från 1600-talet.

Dopen blir visserligen populärare igen. Prognosen är ändå att av alla barn som på 2030-talet börjar i den finländska skolan så kommer mindre än hälften att höra till i kyrkan.

I antologin pekar förre biskopen och professorn Björn Vikström på att kyrkan inte kan bygga på gamla tankar om språk, folk och kyrka. Vad blir då sverigefinländares, finlandssvenskars eller invandrares ”folk­kyrka”? Sannfinländare och kristna nationalister har ibland en agenda att begränsa vem kyrkan är till för, anser Vikström.

EN KYRKA kan man ju förvisso kalla vad man vill. Över 48 000 församlingar i världen sägs helt enkelt skylta bara som Jesu eller Kristi kyrka. I Finland kallar en grupp som ständigt fingrar på tanken att lämna folkkyrkan sig för Kyrkfolket – utan att vara någon som helst majoritet, i bestämd form, till exempel bland de 212 000 som väljer att fortsatt vara medlemmar i Borgå stifts församlingar.

Men term för kyrkan då, för framtiden?

Varför inte Lutherska kyrkan, som ett ståtligt kyrkosamfund bland andra kyrkor i landet? Beprövat och bra.